Året som gått...

Jaha, kanske dags att räkna ihop året. Fåsenu...
På plussidan, man ska väl alltid börja med de goda nyheterna?
+Jag fick tag på ett riktigt trevligt jobb uppe på Musikhuset Lagret som fritidsledare, musikledare, vuxen förebild och lite av en vaktmästare.
+Jag fick (återigen) vara med om att BAJEN åker ner i ettan. Den här gången tycker jag det är en bra grej, vi måste rensa ur i ALLA led. Från styrelsebordet ner till familjeläktarplats. Att Hammarby inte spelar i högsta serien är helt rätt väg att komma till den här rensningen. Nu slipper vi folk som är ute efter pengarna, makten och medgångssupportrar. Vi är ju inget medgångarlag. Tvärtom.
+Jag sa upp mig från systembolaget i Tumba. Vettefan om det är en bra grej, men det känns riktigt skönt att höra att jag är saknad och att det ser förjävligt ut där nere nu för tiden.
+Jag har hittat gamla vänner på den där fejjan som jag inte sett eller hört av på snart tjugofem år.
+Jag tog mod till mig och spelade solo på den här Beatlesfesten vilket blev en långt strörre succé än vad jag vågade tro. Jag fick kommentarer som demonbasist, I'm not worthy och ditt solo klingar fortfarande i mina öron två dagar efter giget.
+Jag bandande av en bas och gjorde en rätt så usel grej till något riktigt häftigt i spelväg. Någon gång ska han t.o.m få följa med på gig.
+Jag blev "headhuntad" för ett musiklärarjobb i Storvreten.

På minussidan ser det lustigt nog ut såhär:
-BAJEN åkte ur allsvenskan efter en usel säsong och skrämmande många spelartapp, tränartapp och elände.
-Jag gjorde mig osams (tydligen) med storchefen på bolaget så de gjorde det omöjligt för mig att vara kvar på det jobbet. Tack vare dessa idioter så har jag legat -6000/mån. sen i augusti. Då halkar man efter med räkningar. Punkt!
-Jag gjorde inte tillräcklig succé på increasell, som ju hade varit coolt.

Bortsett från allt det där så var nog 2009 ett hyggligt år. Men jag känner att 2010 blir MITT år!
Gott slut, och GOTT NYTT- kompisar!

Mission completed...

Nu, 15.10 den 20/12 tvåtusennio har jag äntligen skrivit klart julkalendern. Idéen har jag haft rätt så länge. Jag har laggt ut ett avsnitt om dan sen sen första december. En kul detalj är att jag har fått kommentarer om den på fejjan från folk jag inte har en aning om vilka det är.
Kanske skriver jag här igen...om inte får ni ha en GOD JUL, kompisar!!!!

en grönvit jul!

Jag spelade in en låt och la lite bilder på den

Text & Musik av mig och Lasse Tennander.
Sjung gärna med, jag skrev in texten också!

Ha en skön vecka, kosmonauter!


Ja, jag vet att den är omixad! Jag ville bara kolla hur sequencern skulle låta i inspelat skick. Det ska slipas liiiiite mer på grejorna.

Ett litet utlåtande...

Jag har av min vän och PRATABAS-kollega Rolle Casselbrant fått i uppdrag att ge en liten recension av den bandlösa HIGH COAST-basen som jag skrev om härom veckan.
Det började med en present av Mr. Stiff i RABALDER. Han gav mig den här basen för han tycker att jag ska spela fem-eller sexsträngat med bandet. Själv tycker jag ju att mina Fender-basar är helt underbara och vill inte byta ut dem mot någon annan bas. Punkt!
Däremot kan man ju alltid utöka basarsenalen lite. Problemet med sexan var att bandstavarna var så dåligt ditmonterade att man skar sig när man spelade på henne. Det stack ut en millimeter eller mer på terdje band, femte och sjunde...som gjort för blodvite.
Jag tänkte försöka fixa till det med hjälp av en gummiklubba och lite tålamod, men fick en idé av PRATABAS att banda av hela skiten istället.
Allting går att läsa under "avbandat"...

Hur låter hon då?
Tja, jag är inte helt nöjd med fixet än. Det ska sänkas strängar och höjas stallmick. Jag vill att det ska låta lite mer Jaco Pastorious än vad det gör. Klockan är nu 08.05 och jag tänkte försöka göra en liten ljudinspelning idag innan 15.00 när jag ska soundchecka inför mitt bassolo på Beatlesfesten. Tror fan jag är lite nervös inför det....

Image is everything...

säger man ju. Det kanske stämmer... Jag läste nyss om en kille som sa att han aldrig skulle hänga på sig en bas på gig om den var ful, oavsett hur bra den låter. Fåfäng? Ja, kanske det. Jag håller nämligen med honom och har full förståelse för det här sättet att tänka.

Inför ett gig med RABALDER, vem, vad eller var vi spelar har ingen betydelse, ser jag alltid till att packa väskan på följande sätt.

¤ tre tighta, svarta t-shirts vikta ordentligt så det inte blir skrynkelveck

¤ ett par gig-brallor, svarta. Vikta på samma sätt som tröjorna

¤ handduk, modell bartender-duk (med reklam)

¤ ett par strumpor och ett par kalsonger

¤ deo, ev. hårgelé

¤ digitalkamera, laddad och redo

¤ kablar till AMPEG och FENDER

Jag byter alltid om till scen-kläder precis innan vi uppträder och ofta byter jag tröja i pauserna för det blir lite svettigt. I tredje set brukar även en tröja åka av när vi kör "We will rock you". Men jag tappar tråden, det handlar om instrument.

Jag använder ju min svarta Fender, eller sunburst-Fendern.... Dessa hänger så att jag kan spela ordentligt, men även så att det ser så bra ut som möjligt. Kanske är det ännu mer bekvämt att ha basen högre upp, eller längre ner, men det ser bättre ut med basen där jag har den. Punkt!

En punkbasist tänker ju likadant... då SKA basen hänga längst ner, gärna vara skitig och sliten och se punk ut.

Vi hittar samma fenomen bland dansbandskollegorna. Men då ska basarna vara rena, dyra och helst av årets modell.

Detta är inte så jäkla svårt eftersom många av de etablerade dansbanden idag har sponsringsdeal.

Jag vet att det finns folk som går på scen iklädda vad som helst, spelandes på nästan vad som helst. Fast för mig är det viktigt att ge en betalande publik valuta... Man kan ju som uppträdande artist försöka bjuda på något och anstränga sig lite så det inte ser ut som man är på väg till tvättstugan. Eller spela på ett instrument med Hello Kitty-dekaler för att det är ju så knasigt...

Vi hade i RABALDER ett rätt så långt snack om vad man ska ha på sig när man uppträder. Vad är en vettig coverbandsoutfit?

Hockey-tröjor och tokiga peruker känns liiiiite uttjatat.

Om jag hade pengar...

Så skulle jag nog spendera mina pengar på massor av saker.
Skulle naturligtvis betala av på huset, fixa till allt det där som måste fixas, och sen det man vill fixa till.
Jag skulle köpa en liten, kraftfull basrigg och några basar. Jag skulle köpa en, kanske två bilar. Ett MC-kort och en motorcykel skulle det bli. En chopper!
Naturligtvis skulle jag bygga ett musikrum där jag och barnen kan sitta och spela högt och länge utan att störa Marie och hennes brittiska kriminaldeckare (snark).
Jag skulle dra till Skottland och dricka whisky. Jag skulle åka till Karibien och dricka rom. Jag skulle dra till Belgien och dricka öl.

Det är så mycket man kan köpa för pengar... men inte stil, tydligen

den förlorade generationen?

Min gode vän Lasse G har skrivit en grej som är så jäkla sann att jag måste dela med mig.

mycket nöje.



Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss som var barn på 50-, 60- och 70-talet inte haöverlevt. Våra sängar var målade med blybaserad färg. Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar ellerskåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm. Vi drack vatten från trädgårdsslangen. Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte. Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det. Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker och körde i full fart nedför backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta dit bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet. Vi gick ut tidigt om morgonen for att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen – ingen hade mobiltelefon. Vi hade inte Playstation, Nintendo eller X-boxar – i det hela taget inga TV -spel, inte 99 TV -kanaler, inget surround-sound, inga hemdatorer eller chatrooms på Internet. Vi hade VÄNNER! Vi gick ut och fann dem! Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var OLYCKOR! Inga andra kunde få skulden - bara vi själva. Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det. Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Trots alla varningar om vad som kunde hända, sa var det inte många ögon som blev utstuckna. Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet. Vissa elever var inte så kvicka sam andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år. Vi fick äta jordnötter. Åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i bilen.Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel. Ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag. Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerarenågonsin. De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och ansvar, och vi lärde ass att förhålla oss till alltihop. Om du är en av dem, grattis!!!

Ja, det där borde nog alla föräldrar ta med sig när de ska uppfostra sina tjippar idag.
Det tänker jag göra!

Avbandat...

När jag ändå är igång kan jag berätta lite om min senaste knäppa idé.
Jag råkade ju komma över en sexsträngad bas av Stiff förut.
Men jag har inte använt den här basen. Dels för att jag är barnsligt förtjust i mina två FENDER-basar. Och dels för att banden är uselt monterade på den här. De är helt obehandlade på undersidan av halsen vilket skapar skärsår på hela vänster pekfinger. Det ska göra ont att spela musik, men inte ska man behöva skärsår?
Jag funderade lite på vad man ska kunna göra för att rätta till problemet, och kom på att man skulle ju kunna banda av hela basen.
Med tanke på vad den kostat så var det värt ett försök, tänkte jag och började läsa om att banda av.
http://pratabas.se/viewtopic.php?t=986 berättar precis hur man ska göra.

Jag plockade fram basen, hammaren, tången och skruvmejseln. Gjorde band #24... nervöst...
Jag blev lite förvånad över hur lätt det gick. Det verkar som rosewood-träet är lite väl mjukt på den här basen. Nåja, bort med alla band, i med kem-trä och sen slipa som en dåre.
Igårkväll strök jag på första lagret båtlack
Och imorse, för någon timme sen tog jag min andra kopp kaffe och gick in och slipade rent....maskerade om och strök på ett andra lager båtlack. Nu ser det ut såhär...

Så nu ska det torka, slipas och på med ännu mer båtlack. Det är väldigt viktigt att det blir hårt som fan! Sen blir Tarzan bandlös, mina vänner...då jäklar ska vi halka runt bland bastonerna.

Nya tag 2010

Idag är det fredag. Jag ska ner och jobba på systembolaget idag. Tydligen har jag fått ett nytt, fast schema där. Kanon! Men undrar just om det inte hade varit ännu bättre om man hade berättat det för mig?! Nu fick jag reda på det när jag skulle begära ledigt eftersom jag drar på gig imorgon. Jag har ju alltid jobbat på lördagar nere på Bolaget.
Skit i det... Jag har en gammal kollega som brukar komma in och handla en kasse herrejösses-bira då och då. Han jobbade som musiklärare, och hade bett mig söka tjänsten efter honom när han skulle gå i pension. Eftersom det här hände på den tiden jag tyckte det var kul på bolaget så brydde jag mig inte så mycket om det. Han pratade med mig i maj, när livet var som bäst! I juni var tjänsten fri och jag gick på semester/pappaledighet. När jag kom tillbaka i augusti var bolagshelvetet igång och tjänsten var tilsatt av en annan kompis till mig. Snacka om taskig tajming.
Så ringer min polare P3 och säger att Lelle inte vill ha musiklärartjänsten nästa termin, utan låter mig få den. Jag blev naturligtvis väldigt glad. Så förra veckan, på onsdagen fick jag ett SMS från en av lärarna som sätter schema på skolan och ber mig ta kontakt med rektorn.
Jag ringer direkt och hon bad mig komma dit. Idag!
Klockan 11.00 är det tänkt att jag ska kliva in över tröskeln på hennes rum, och nån halvtimme senare ska jag ha skrivit på anställningskontraktet.
Utan att ha berättat för mycket för ungarna på Lagret så råkade jag droppa att jag ska träffa rektorn....de blev väldigt glada, vilket i sin tur gjorde mig glad.

I januari är man officiellt lärare igen då...

Årets julkalender

...har jag ingen aning om. För säger man julkalender så tänker väl allihop på SVT's version. Det gjorde jag också tills min gode vän Hasse skrev en deckar-roman i kalenderform om RABALDER.
Just nu hittar jag den inte men det var en ganska hemsk mordhistoria i krogmiljö där bandet var inblandat.
Jag har tänkt skriva en i år.
Hela julkalendern kommer att publiceras på http://blog.rabaldermusik.se
Första delen kommer såklart 1/12 och sista på självaste julafton.

Synd att inte Hutten kommer att läsa den, han sitter ju i djungeln och wokar skatbo, vid Kambodjanska gränsen.

Nittiotalet...ett försvarstal

Häromdan köpte jag Henrik Schyffert's DVD. Det är en spokenword-konsert från Cirkus i Stockholm där han snackar i nittio minuter om nittiotalet. Ungefär allt han säger i den här showen är sådär "jaa...just det...visst fan är det så" och man känner igen sig direkt i hans beskrivning av hurdet var, vad som hände och allt det där. Han är ju trots allt "bara" fem år äldre än jag.
Henrik Schyffert själv är som ni kanske vet väldigt röd, rent politiskt. Kanske svårt att tro, men han förklarar hur det kommer sig i showen, nämligen för hans föräldrar var borgliga. Man ska ju vara tvärtom på nittiotalet! Men jag tror att han är påläst och har bra koll på sitt politiska ställningstagande. Därför är det extra roligt att han låter sin egen show säljas via aftonbladet! Tidningen som gått från att vara arbetar-blad med vinklad debatt, och ledarsida till att bli lite sådär trevligt småborglig med fokus på vem som tjänar mest och bor flottast i DIN hemkommun.
Hade det varit någon annan som låter sin DVD säljas på det här sättet hade jag nog inte reagerat, men just att det är han! Just med den här showen! Fast det kanske är ironiskt, det också!

Det är när jag sitter och lyssnar på hans förhållningssätt till "mellis" med O'boy och skogaholm som jag känner att jag skulle ju kunna skriva en sån här show också. Jag skulle också kunna, för jag har också varit med om just precis det här! det är kanske därför man bloggar förresten, nu vet jag inte om Henrik bloggar...fast om han gör det så gör han det väl inte, ironisk och tvärtom som han är. NI fattar väl?

Highlights

Jag var och repade med HIGHLIGHTS idag. Inte så märkvärdigt säger ni, men faktum är att jag hade detta band som "idoler" i mitten på 80-talet. De spelade Joe Cockerlåtar med saxofon och hela skiten.
Det visade sig att de ska vara med i den här BEATLES-showen som jag ska spela på också. Här kan man läsa mer om det. Som sagt, jag såg upp till dessa gubbar och därför blev det extra roligt när just Kjelle ringer till mig och frågar om jag vill vara med och spela.
Jag fick en lista med låtar mailat till mig så det var bara att starta Spotify och sätta igång att öva. Det var några dagar sen jag fick listan och lirade igenom låtarna några gånger innan vi nu skulle ses på Kulturskolan i Tullinge.

Vi började med en funkig version av "drive my car", en kul grej var att de kommenterade att jag gjort min läxa. De tyckte verkligen att jag var svängig och gjorde ett bra jobb. Sånt är kul att höra. Särskilt när man spelar på en KUSTOM-rigg från 1972. Den lät säkert bra...då.

De andra låtarna var:
She came in through the bathroom window
With a little help from my friends
Come together
Got to get you into my life

Kul att få ett "erkännande" av gamla idolerna, och jag tycker själv att jag gjorde ett riktigt bra jobb. Giget är om ungefär en månad, och jag lovar att hålla er uppdaterade.

peace....love....Precision

should I stay or should I go?

Ja, alltså...jag ska ingenstans. Dagens titel får visa på polarens resa till Thailand. Hutten, keyboardisten ska åka till Thailand. Kul för honom. Har jag problem med det eller? Ja, faktiskt. Jag unnar honom verkligen detta! Han har svärmor och hans fru har hela sin familj där. Såklart ska han åka och hälsa på halva släkten.
Men måste han göra det just nu?! Jag behöver massor av gig, det blir svårt att få till spelningar utan Hutten. Visst går det, men det blir inte lika bra, inbillar jag mig... Nog tror jag att jag kan spela låtarna även utan honom, men jag får för mig att vi har lyssnat för mycket på oss själva för länge i bandet så varje nytt grepp kommer som en överraskning och det kan störa helheten.
Kunde han inte åkt i vår istället? Liksom februari, när vi ändå inte har några gig inbokade?
En annan grej med Thailand... och här är inte Hutten ensam, men vad fan är det som är så speciellt med det landet? Nu har jag inte varit där så jag vet inte. Frågan är seriös och allvarligt menad. Vad gör Thailand så märkvärdigt?
Folket? Visst, men här i Segersjö bor det många thai så jag får min thaidos utan att lämna Segersjökullen.
Maten? Samma här... det finns en riktigt bra thaiwok just utanför Ica Kom, och en hos svärmorsan i Salem. Dessutom kan man ju alltid bjuda hem sig till Hutten om man vill käka wokad ekorre eller insektssoppa.
Vädret? Åhmäh...monsunregn klarar jag mig utan alla dar i veckan!
Läget? Det ligger ju för fan på andra sidan jorden?! Skitlångt!

Det är lättare i så fall tycker jag att räkna upp saker som är skäl till att INTE åka dit. Kolla på sexturismen och det politiska läget en gång. Jag lägger hellre mina pengar på att inte stödja militär och sexhandel.
Hutten håller på med en bok om just det här, första kapitlet (tror jag) ligger ute på hans egen hemsida. Boken heter Svin och andra djur

Vettefan om mitt drömresmål är bättre gällande politiskt tänk eller sexhandel men jag skulle hellre åka till Karibien än Thailand.
Det vore inte dumt att ligga under en palm och dricka rom. Kanske spela lite samba, kolla på damer i bastkjol och röka cigarrer...

Sockerrörsrom är ju godare än Mekong alla dar i veckan!
Nån som ska med till Kuba?
hehehe

Ampeg...

Man kan vinna en sprillans ny AMPEG på deras officiella hemsida. Jag brukar inte delta i såna tävlingar mest för att jag är en tjuris som "vet" att jag ändå inte kommer vinna. Men så tänkte jag på den gången jag, Leiding, Blomman och några andra satt på Jägarn och drack öl. Blomman berättade om någon tävling på hans mobiltelefon där man visst kunde vinna plåtar till IRON MAIDEN om man bara skickade ett SMS som juryn gillar.

Jag snodde hans lur och började skriva. Någon månad senare fick jag ett tack av honom för han hade nämligen just vunnit två plåtar till en IRON MAIDEN konsert. Sådär ja.

Man kan ju sähär efteråt tycka att han kunde ha frågat om jag ville hänga med på konserten, men det var visst någon annan som fick. Nåja, det var inte det jag skulle berätta utan att jag nu faktiskt skickade in ett bidrag till AMPEG-tävlingen.

Reglerna är rätt enkla. Ta en bild på din AMPEG och skriv med högst 250 ord varför just du ska vinna. Jag skickade in den här...

Texten var något om att "my AMPEG is kickin'" och att mina barn nu har börjat snegla mot min AMPEG nu när dom också vill lära sig spela så farsan behöver en ny.Ett annat förslag var detta, tyvärr framgår det inte hur sliten stärkaren är, den är helt gaffa-tejpad på ena sidan och saknar fyra rattar. Men inbäddad i BAJEN-flaggan så blir den vacker ändå på något sätt.Sista bilden jag funderade på var den här. Maya ser ju sådär lagom galen ut.

Som vanligt kommer jag inte att vinna...men OM jag gör det så blir NI de första som får veta.

/Tarzan

åhmäh...

Vilken jobbig filur som bara skriver och skriver utan att ha något att skriva om! Ja, kanske det. Men grejen är att tydligen så finns det folk som orkar sitta och läsa igenom mitt dravel för jag insåg just att jag har elva kommentarer på tio dagar. Alltså finns jag!

Det finns på PRATABAS en tråd som heter "borde dvärgar få adoptera?" Man kan rösta på

A: Ja, alla ska få adoptera, inklusive homosexuella.

B: Ja, dvärgar ska få adoptera men bögar ska INTE få det.

C: Nej. Dvärgar är onormala och barnet riskerar att mobbas.

Det här är inte ett inlägg i debatten om kortväxta kommer att bli sämre föräldrar än människor av normal längd. Jag tror inte att jag hade varit en bättre, eller sämre farsa om jag var nån meter istället för (som nu) 180cm. Det sitter liksom inte i hur långt upp mina taggar i håret sitter. Väl?

Vad vi borde diskutera är snarare varför just barn ska vara en RÄTTIGHET?!

Jag ser människor med annan etnisk bakgrund som blir föräldrar. De låter sina barn födas in i t.ex. Islam, där man väljer att inte äta griskött.

Helknas, säger jag! Men det blir nog inte sämre föräldrar för det... Kanske t.o.m tvärtom.

Jag känner till en pappa OCH EN PAPPA som är PAPPOR till ett barn. Lilla flickan är inte allvarligt sjukt, hon har inga bestående men ännu. Hon går iofs bara på dagis än så länge och kanske drabbas av alla möjliga sjukdomar senare i livet. Men än så länge är hon cool. Onormalt? Kanske det...men tänk om hon blir kär i en kille?! I så fall skulle ju DET vara onormalt och strida mot uppfostran hon ser hemma varje dag?

Då är det väl nästan värre om jag som BAJARE tar med min grabb på match och han berättar för mig efter matchen att han hellre håller på aik eller djurgårn?

Det är för mig bristande uppfostran! Missförstå mig inte!

Jag anser att det är alla föräldrars förbannade plikt att föra sitt lags färger vidare i familjen. Man FÅR inte låta sina barn hålla på ett rivalisernade fotbollslag! Punkt!

Sen spelar det i mitt tycke ingen roll vad det är för hudfärg, religion, kroppslängd, sexuell läggning, skostorlek eller val av semesterort... Tvåtusennio är vi väl civiliserade nog att fatta egna beslut? Hoppas jag.

Fatta nu ett eget beslut och säg vad DU tycker om det...kära läsare, för nu vet jag att du finns!

förresten kollade jag på GUDFADERN nyss...förjäkla bra film.

nu är det Monty Pythons flying cirkus...också förjäkla bra!

...Saker man borde göra...

November, värsta skitmånaden av alla. Tätt följd av Oktober och Februari. Sitter just nu och försöker liksom komma igång och få lite rätsida på saker och ting.

Jag läste någonstans att om man vill förändra något så kan det vara bra att skriva upp saker man inte är nöjd med, och därefter fundera på vad man vill åstadkomma. Här kommer min officiella lista på vad jag vill ha ändrat!

¤ Tomten. Det ser förjävligt ut ute men jag fryser och är lat. Det kommer nog inte att bli någon städning i år. Möblrena ska jag bunta ihop och täcka, men det får nog räcka.

¤ Badrummet. Jag fick igår ett samtal av Stiff som sa att jag får hans gamla badrumsmöbler om jag bara får bort mina egna, trasgia och fula möbler. (se punkt ett)

¤ Mig själv. Jag skulle behöva börja träna, både för att jag ÄR lat och slö och inbillar mig att om jag blir starkare blir jag också hurtigare. Dessutom...om tröjan ska åka av nästa år också så är nog situps i år ett faktum.

¤ Mina barn. Alltså, det är nog inget fel på hur jag uppfostrar mina barn, men jag skulle vilja kunna påverka barnen så det linte blir så jäkla mycket trots och tjafs varje jäkla morgon. Ibland blir det onödigt mycket bråk för ingenting.

¤ BAJEN. http://looseyourhead.blogspot.com säger det bäst!

¤ Vädret. Kanske inget jag kan göra något åt just nu, men det får bli avslutningen på min gnälliga lista för idag. Jävla skitnovember! Jävla skitväder!

...nu säger du kanske, "det finns inget dåligt väder"...Det gör det visst! Grått, regnigt skitväder finns! Jag TÄNKER inte murra upp med tända ljus, en kopp choklad och läsa kartböcker! Sånt gör Ernst Kirschteiger.

Jag tänker vara grinig precis så länge jag vill. Just nu är det nog aik-grejen som jag retar mig på ännu mer än BAJEN-grejen.

...äh, pallar inte mer...

På musikhuset Lagret...

jobbar jag. Det är ett musikhus med replokaler, inspelningsmöjligheter, uppspelningsmöjligheter och möjlighet att skaffa kontakter bland musiker och annat viktigt folk. Det är dessutom södra Botkyrkas största ungdomsgård. Här samlas mellan 30 och 50 ungdomar varje kväll för att hänga. Ungefär noll stycken kommer från Sverige. Jag jobbar på ungdomsgården med ansvar för musikhuset. Det är åtta replokaler som ska funka felfritt. Det ska finnas sånganläggning, basrigg, trumset och minst en gitarrförstärkare. Vi har Line6 och JJ Labs.
Nere på scenen står det ett bra trumset, två rejäla stärkare och en herrejösses-basrigg. Där finns också ett bra PA, ett trevägs medhörningssystem och fast monterat ljus.

Min gode vän Pontus bossar och vi hade möte igårkväll. Det var ett bra möte och vad som händer kommer nog att presenteras här på bloggeriet. Just igår tog jag med mig min systers dotter Gabriella, hon tänker starta en ungdomsgård nere i Emmaboda där hon bor och jag tänkte att det kan ju vara bra att möta "mina" ungar så hon vet vad som kan vänta. "Mina" ungar, förresten...det är samma ungdomar som massmedia brukar kalla för stenkastande huliganer, bilbrännare och gruppvåldtäktsmän. Gabriella kände efter bara några minuter att det här är ju bara mysiga och sköna grabbar och tjejer...om än jäkligt högljudda!

Hammarby Bandy kommer att spela på studenternas, bandy....sm-final....torsk! Det har ju hänt förut och kommer att hända igen! Handbollen...ja, där kanske vi har en pytteliten chans.

Jag drar till systembolaget för att jobba mina fyra små timmar snart. vi hörs om ni vill...

Superettan, här kommer BAJEN!

Tvåtusennio, säsongen avslutas med att vi möter jävla Häcken. Men resultatet är helt oviktigt. BAJEN lirar inte i högsta serien längre.

Nu får allsvenskan klara sig utan:

Bra publik

Sång från bortalagets klack

Grönvitt party på gator och torg i olika städer

Hyggliga kisar och bönor.

Istället får väl våra hjältar, och naturligtvis supportrar åka till andra små städer runtom i landet. Städer som kanske aldrig haft tvåtusen personer på bortaläktaren förut. Degerfors kommer att bli rumpkörda. BAJEN FANS kommer att vinna varenda liten batalj på läktarplats. Det räcker väl med att skicka in en av våra falanger...t.ex. Östra Stå så vinner vi mot Peking?

Fast som en aikpolare så...tiden i Superettan var ju kanon, på den tiden vann vi!

Det kanske inte är en så dum tanke? Det skulle ju trots allt vara skönt att vinna en match. Någon gång. Även om det bara är med 1-0...

Äh, tur att det finns bandy och handboll! BAJEN leker i bandy och handboll!

Tarzan klättrar i familjeträdet...

Jag får besök ikväll. Klockan är just nu tjutvå och tjugo, min äldre syster kommer upp från Kalmar och hälsar på. Kul, jag gillar henne. Hon är min enda "riktiga" syster. Eller....njae, det är hon inte. Hon är det enda syskon jag har där vi har samma morsa OCH farsa!

Det är nämligen lite komplicerat, mitt förhållande till syskon och föräldrar. Kanske dags att droppa det här, nu när man ändå är igång.

Min biologiska farsa hette Torbjörn och var pilot. Han flög varor, människor och gjorde några frilansjobb som bl.a. kartflygare åt något företag som ritar kartor till kartböcker. Han var uppe på Grönland och flög på just ett sånt uppdrag den dagen han dog, det var 23/7 1973. Då var jag inte två månader gammal. Torbjörn hade skiljt sig från sin fru för han träffade morsan. Torbjörn hade två söner i sitt tidigare äktenskap. Alltså mina bröder. Han och morsan fick Anneli, hon som kommer upp från Kalmar ikväll. Något år, ganska exakt föds lilla jag. sen går Torbjörn runt hörnet...

Morsan träffar farsan strax efter. Jag vet ännu inte om det var någon sorts tröst hon sökte eller om det var tryggt att hänga med en läkare. De gifte sig och plötsligt hade jag en ny farsa. Varken han, Kurt...eller morsan har gjort en hemlighet av att han inte är min biologiska farsa. Kurt i sin tur lämnade SIN fru för morsan (ser ni mönstret?) och deras tre barn...Thomas, som följde med farsan och blev alltså min storebrorsa, Anette och Susanne som inte hängde med och blev farsans "andra" barn.

Nu är jag uppe i sex syskon, eller hur?

Tillsammans får farsan och morsan Teresia, min yngre syster...den jag har bäst kontakt med idag. Kanske för att hon har bott närmast mig längst, vi har samma kompisar typ...hon var gänad med en polare till mig och nu har vi barn i sisådär samma ålder. Hon står mig nog närmre än vad jag tror...

Sju syskon!

Morsan och farsan gick skilda vägar när jag var 14...Teresia bodde hos farsan och jag hos morsan. Farsan träffade lite kvinnor, javisst...men jag undrar just om inte dom var ute efter hans pengar. Morsan å andra sidan träffade en polis från norrland. de fick en dotter som nu är min yngste lillasyster. Fyller väl 18 snart (om hon inte redan gjort det)

Åtta syskon!

Som Ni kanske vet jobbar jag på en ungdomsgård med nästan uteslutande invandrarungdomar. Vi satt och pratade om respekt för sin familj och sina syskon. Jag berättade om min situatin för en av killarna och han kunde inte tro mig. Särskilt inte när jag berättade att jag förlorat två farsor innan jag fyllde 30. För det är vad jag gjort, på riktigt.

Kurt, läkaren kanske inte var den bästa farsan en kis kan ha, men han var min nästan enda farsa!

förresten fick jag ett päronträd av farsan i 25årspresent...det får bli mitt eget familjeträd!

nu lyssnar jag på Eric Johnson, det borde Du också göra

there's a new man in town...

Vi har fått nytt blod i chefsstolen på bolaget.

Jag har som ni vet fått gå ner på praktikant-tider och träffar alltså nya chefen väldigt lite. Jag tycker att det är synd, mest för att jag tycker om att veta lite vem som styr skeppet, men också för att han verkar vara en rätt skön katt. Til skillnad då från förra chefen som plockade bort mina timmar och degraderade mig.

Självklart har jag inte fått någon som helst förklaring varken till varför gammelgamla chefen fick gå, nygamla chefen fick jobbet och sagt upp sig och nu hur nya chefen kommit in. Lite tråkigt, med tanke på att jag faktiskt frågade ganska många gånger i augusti. Nu är det slutet av oktober och jag har fortfarande inte fått ett enda vettigt svar vilket såklart gör att jag skiter lite i det där med systembolaget.

Förra chefen (han som plockade bort mina timmar utan förklaring) är exakt lika gammal som jag. Han hade ett sätt att peka med hela handen för att liksom visa att det var han som bestämde. Bra, men det gick rätt så fort att se att det inte fanns substans i hans beslut. Tvärtom kändes det som han ville besluta nåogot liksom bara för att ha sista ordet. Innan han började på bolaget i Tumba jobbade han visst med att sälja datorer. Jag gissar att det är lättare att "bossa" över några fjuniga tjugonåtåringar som inte säger emot.

Anledningen till att han sa upp sägs enligt rykten vara personliga skäl, fast jag tror att det är mycket svårare att styra tanterna på tumbabutiken än vad han trodde.

Nya chefen heter Stefan, det är bara en enda liten grej jag hänger upp mig på, så här långt... Varför ska ALLT han säger och gör locka till skratt?

Vissa människor är ju så att det ska skämtas med allting, och i värsta fall så kan man ju komma med dåliga nyheter, men i så fall med en lite tokig röst.

Chefen verkar använda sin humor som skyddande hinna innan han blivit helt accepterad bland de gamla lejonhonorna i Systembolagsgrottan. Ett ganska effektivt sätt att göra sig populär, inte sant?

Tur att inte jag är chef, jag är för mesig och med ALL säkerhet skulle jag också dra iväg alla skojriff jag kommer på. Ibland kanske det inte är så dumt att vara allvarlig och seriös...

Facebook...

Man ska ha facebook. Facebook är ett fantastiskt nätverk där man kan knyta kontakter, ta upp kontakten med den där tjejen man var lite förtjust i på mellanstadiet, veta när släkt och vänner fyller år, se när polarn har gig och så vidare.

Jag utgår från att DU som läser har facebook. Jag utgår också från att jag redan har dig på min lista så du har sett mina bilder, jag har sett dina bilder, vi har skrattat lite åt varandras "vad gör du-ruta".

Jag har i skrivande stund 285 "vänner" på min facebook. Av dessa nästan trehundra människor är det bergis ett femtiotal jag ALDIG har träffat! Gott så, man kan ju ha gemensamma vänner, intressen eller så. I mitt fall är det nog PRATABAS som ställt till det. Där sitter det ju hur många som helst som man "känner" och slänger käft med varje dag utan att ha träffat.

Nåja, jag har funderat lite på det här med facebook-vänner...

Jag gissar att några av namnen på min lista har kommit dit av misstag, liksom att folk ville klicka på min bild och råkade adda mig. Facebookterm för "lägga till".

Jag å andra sidan har accepterat vänskapen utan att veta VEM jag har accepterat. Hehehe....så skaffar man sig nya vänner, mina vänner.

Vad-gör-du-rutan förresten. ett mycket praktiskt verktyg som vissa skriver i några gånger före lunch redan. Andra har skrivit nån gång i somras och uppdaterar inte. Något som en facebookare som jag kan bli irriterad på. (skadat va, bli förbannad för en sån sak?!)

Själv skriver jag in en grej om dan i min ruta, och vill att den ska vara tillräckligt bra så jag får många roliga kommentarer på den. När det är BAJEN-match skriver jag nog oftare i rutan när jag tänker efter. Så har jag några facebook-kompisar som använder sin ruta som psykolog. De skriver långa uppsatser om hur dåligt de mår, och hur dumma alla andra är. Självklart får man som läsare inte veta vem som är dum, vad som hänt eller något annat som skulle kunna vara viktigt för att kunna komma med en vettig kommentar.

Ex:

RUTA 01:Fy fan för alla som låter F och G göra vad dom gör när ingen ser på! Jag blir så jätte lessen och gråter jätte mycket och alla är skit dumma!!!! (ledsen smiley)

kommentar 01: åååååh....gumman....kjamiz

kommentar 02: tänker på dig jätte mycket, hoppas det ordnar upp sig!!!!!!!!!!!!

kommentar 03: va r re som hänt?

...och så här håller det på, vad har vi fått veta mer än att folk särskriver och tydligen vägrar korrekturläsa sina egna inlägg? Ingenting. Jo, vi vet att Ruta 01 är grinig för något och törstar efter att vi andra (läsare och facebook-kompisar) ska trösta och tycka synd om.

Kommentarerna är ju säkert fina i tanken men i skriven form ser det inte bara löjligt ut, det är ju så tomt och innehållslöst.

Om jag råkar skriva kram med j och z får ni slå mig på käften!

Och som jag tydliggjort på PRATABAS, jag använder inte smileys!

I min kultur använder vuxna män inte samma bildspråk och uttryckssätt som nioåriga flickor.

Jag anser att man KAN göra sig förstådd utan gula, gulliga bollar med knasiga ansiktsuttryck.

Just nu lyssnar jag på Pat Metheny, det borde NI också göra!

Skit i tabellen....

BAJEN är bäst ändå!

Hammarby kommer att få möta lag som Ängelholm, Ljungskile, Landskrona och Väsby... nåja, dessa klubbar med sina små arenor blir ju överlyckliga nu när BAJEN FANS intar de små städerna. I vissa fall blir det väl så att vi förbubblar invånarantalet under timmarna vi är i byn. Ljungskiles arena (hehehe) heter Starke Arvid och är några brädor staplade på varandra runt en lerpöl. Nu har jag itne varit på så många idrottsplatser i superettan, men jag har varit på Pekings hemmaplan. Lite gullig sådär...

Matchen spelades på ett regngrått Råsunda, jag var inte där. Såhär efteråt känns det rätt så skönt att inte ha varit på plats. Medgångare? Ja, kanske... Fast jag är ju inte mindre Hammarbyare imorgon eller om tre år, eller om tjugo år...

Tur att BAJEN är bäst i bandyn i alla fall...

Fick en beställning på att bygga en HPD åt en kille på musikhuset. Vi kom överrens om en P-kropp, lönnhals, Gotoh mekanik, och punkig lack. Han är helt såld på sån där "surfpunk" och jag har en rätt bra uppfattning om vad som gäller. Bilder kommer såklart!

Ska fundera ut något roligare att skriva om när jag blir på lite bättre humör...

tackochförlåt!

/Tarzan

vi är röde...vi är vhide

Ok, ni som känner mig vet att jag är fördomsfri och har inga problem med varken invandring eller sexuell läggning. Fast det är en grej jag mer och mer funderar på...

Vad är det med danskarna egentligen?

http://avisen.dk/kuk-i-kalenderen-i-dronningens-nytaarstale_5192.aspx

Det är ju bara ett exempel.

Danskarna pratar om att "runka tasken" när man ska skaka en väska. I Danmark pratar man om halvfjärsar, to slags lax och RABALDERstraede.

Och detta när de är nyktra! Vi minns ju alla vad dansken gör när han är packad och går på fotboll. Då får domarkåren se upp.

Men har det inte kommit något bra från det platta landet i söder?

Självklart!

Tarzan gillar:

Jensen öl

D-A-D

Mikkel Jensen

Nils-Henning Örsted Pedersen

dansk glass

pölse

Roskilde

Jag gillar inte hur danska låter. Såg en film med en vansinnigt vacker dansk kvinna som pratade danska (!) fan också, det borde vara kriminellt att vara vacker och låta som en parodi på skånska blandat med berusad holländska.

Giv dem alla en bakelse

Jag låg i soffan och slötittade på TV4 nyss. På lokalnyheterna tog man upp den stora, för att inte säga revolutionerande nyheten att vi nu är två miljoner invånare i Stockholms Län.
Redaktör och redigerare har valt att klippa ihop det som något festligt, man lät några ungdomar prata om hur många vi är, och man intervjuade en polis. Polisen (som jag inte kommer ihåg vad han heter) berättade stolt hur han var "invandrad" från Värmland. Han kunde verkligen förstå varför folk flyr landsort och kommer till nollåtta.
Själv ser jag mig som stockholmare, fast jag bor i Botkyrka. Morsan flyttade till Kungsholmen som åttaåring, farsan bodde i Tallkrogen. Jag är född på Råsunda BB, men flyttade till Huddinge redan som ettåring. Jag har ingen konstig dialekt, eller inflyttad accent. Kanske har folk lite problem med att jag har ett rätt så utpräglat "E" och uttalar inte bokstaven "Ä" som ett ä...Väg blir veg, Räv blir rev...sådär södermalmskt ni vet.
Men det gäller inte mig, utan de andra två miljonerna som bor här. Eller...det gäller nog mer TV4's inslag. Man valde att fråga Per Unckel har han tyckte vi ska fira att det bor så många i Stockholm. Här är hans svar...
-"Vi får väl öppna några flaskor champagne till"
Ummm....stopp ett tag! Hur många av de två miljonerna i Stockholm öppnar några flaskor champagne TILL bara för att vi är ett par miljoner? Hur många har champagne hemma bara sådär? Dessutom att knäcka för en sån här sak? Unckel kanske glömde att i Stockholms län ligger det s.k. miljonprojektet. Bor man i miljonprojektet dricker man inte skumpa. Särskilt inte för en skitsak som att det bor två miljoner till i miljonprojektet. I synnerhet inte "några flaskor till".
Jag tänkte på Marie Antoinette, hon som på sitt sätt startade franska revolutionen med att ifrågasätta folket i Paris och svälten som rådde. Hon lär ha sagt..."Om de inte har bröd att äta, varför tar de inte några bakelser"?
Per Unckel är vår prinsessa...hans Champagne är våra bakelser. Lite långsökt kanske, men jag hoppas ni fattar. Själv tänker jag nog inte fira tvåmiljonersstrecket på något särskilt sätt. Eventuellt med en liten axelryckning...
/Tarzan...en på två miljoner....

will the defended rise...?

Jag var kallad som vittne till Södertörns tingsrätt idag. Jag hade visst varit vittne till ett snatteri nere på bolaget. Kallelsen kom för några veckor sen och jag har funderat lite på vilken snattare det skulle kunna ha varit.
Vi har ju några stycken i veckan, och varje gång vi har civila väktare så åker någon dit. Den här gången såg jag vad som hände och det var visst stort nog för rättegång.
Normalt brukar ju väktaren beslagta spriten, ta personuppgifter och tillsammans väntar man in polis som eskorterar bort förövaren. Då har man också tagit nödvändiga uppgifter av personal, väktare och eventuella vittnen.
Den här gången, när polisen kom in på lagret sa de bara " jaha...det är han."
jag gissar att han hade tillräckligt mycket i bagaget för rättegång och häktning. En halv flaska sprit var så att säga droppen...

Nåväl, klockan tre idag skulle jag alltså bli förhörd om vad som hade hänt i april. Jag var fram till klockan tre idag lite osäker på VEM som hade snott VAD. Men det räckte med att komma in i rättssal 2 och uppge namn och födelseår så visste jag precis. Åklagaren frågade vad jag mindes och jag berättade precis som det var. Jag hade fyllt på halvflaskor vin, killen hade tagit flaskan från kundkorgen och lagt den i fickan. Han hade inte sett mig och brydde sig nog inte om mig.
När åklagaren var färdig frågade domaren om den åtalade hade något att tillföra. Han såg på mig, för första gången och frågade mig vad han hade mer i kundkorgen. jag svarade att jag inte visste. Han sa då att han tyckte det var konstigt att jag kunde peka ut honom, spriten i fickan, beteendet men inte vad han hade i korgen.
Sanningen, mina vänner är att jag säljer ju till ungefär hundra kunder i timmen och kan nära på omöjligt komma ihåg vad folk köper. När det dessutom blir fråga om snatteri så blir det ännu mer oviktigt. Jag tror att åklagare och domare förstod vad jag menade.
Men när jag gick därifrån tänkte jag på en grej...
Det är liiiiiite olustigt att veta att det går omkring en förbannad blandmissbrukare i södra storstockholm och vet vad jag heter, var jag jobbar och hur jag ser ut.
Tur att man har ett så jäkla konstigt efternamn att han säkert inte klarar av att stava det.

Just nu lyssnar jag på Diesel Down på myspace...det borde du också göra

Bye Bye Bajen

Jaha ja, då var det väl inget att snacka om, Allsvenskan, den högsta serien i Sverige får klara sig utan HAMMARBY IF och djurgården.
Torsk mot Kvastarna borta satte nog spiken i kistan. Kanske satt den där tidigare men på troget södermalmsromantiskt sätt har man valt att kolla bort.
Tråkigt...

Men det hände en annan grej som är oändligt mycket tråkigare än torsk mot håbekå. En barndomsvän och säkerhetsansvarig inom BAJEN åkte på rejält med smisk av....polisen(!)Ni kan läsa om allting här

Tragiskt att ordningsmakten ska vara så rädd för Stockholmslag att de känner sig såpass hotade att de slår ner lite vem som helst. Putte ÄR stor och stark så honom finns det skäl att vara försiktig med, men komigen...han jobbar ju på polisens sida. Allt han försökte göra när batongen kom var att få bort bråkstakar i grönt ch vitt.
Sen tycker jag såklart att det är rent förjävligt att det finns bråkstakar i grönt och vitt. Ofta har de ju inte ens färgerna på sig.

Mer kärlek till BAJEN...that's what i say!

Hey...cityboy...

Jaha ja, då har man varit och kollat in ett nytt jobb. Jag mailade som sagt in en liten ansökan härom dan och de ville att jag skulle komma in och skaka tass med chefen igår fredag. Man hade sagt att jag skulle vara på plats vid 8.30...inga problem, bara att räkna baklänges och hitta ett lämpligt tåg ju. Streetsmart som jag är hade jag kollat in adressen redan kvällen innan. Vasagatan 12-15. Min geografi säger mitt emot T-centralen, för till höger om den byggnaden finns ju ingenting, och till vänster finns bara två-tre hotell i gigantiska byggnader. Jag går ut på Vasagatan, lyssnandes på Mitch Hedberg och letar upp 12-15...hittade 16, en resebyrå. 14...vafan? Nåt jäkla utskott? 12...kommer inte ens ihåg vad det var, men inte var det vad jag var på jakt efter. Så fick jag en idé, kan det verkligen vara så att Increasell ligger åt andra hållet?

Förbi hotellen? Mot teatern? Alltså, jag är inte så värst vidare hemma i dessa kvarter. Faktum är att den här katten aktar sig lite för citykvarteren överhuvudtaget. Jag gillar egentligen inte känslan här. Annat är det uppe på kungliga Södermalm!

Nåja, jag hittade porten med loggan på. Lyckades komma in och gled upp tre trappor. Flådigt trapphus! Hela tiden funderade jag på någon skön öppningsreplik eftersom jag lyckades bli sen när jag svingade runt nere utanför Sheraton. Det är ju nästan en kilometer mellan Vasagatan 12 och Vasagatan 13...

Increasell jobbar med att boka in möten mellan en köpare och en säljare, mitt jobb kommer att vara att berätta det för alla inblandade parter. typ...

Nåja, rapport kommer!

Jag har byggt ett nätverk hemma, jag har nu ter datorer och en XBOX inkopplat. Jag är lite stolt över att det faktiskt funkar. Planen är att Felicia ska få en egen dator (bärbar sladdlös) när hon fyller 10 nu i slutet av november. Då åker en dator in på Billys rum och kanske t.o.m. en in på Robins...vilken jäkla lugn och ro vi kommer att få i vardagsrummet sen?!

Jag har fått en kund förresten, som vill köpa en Tarzanbas av mig. Ska snacka lite mer om det nästa vecka. Självklart lägger jag upp byggbilder här.

swing it, magistern!

Spotta i tassen och hugg i...

Jag råkade skicka in en ansökan på ett litet jobb i tisdags, igår ringde dom och ville att jag ska komma in på fredag. Här gåre undan, vill jag lova.
Jag har dessutom gjort en hel del arbete uppe på musikhuset. Sett över några trumset och joxat med lite PA och sånt.

http://www.musikhusetlagret.se

Jobbet ja, jag sökte jobb som mötesbokare på Increasell. Man tyckte att det var en kanonidé att jag spelade i coverband, för scenvanans skull. Dessutom skulle jag ju vara borta på fredagseftermiddagarna ibland, och på så sätt ge andra chansen att jobba då.
På bolaget har det tydligen kommit en ny chef, som heter Stefan. Får träffa honom i morgon och lämnar såklart rapport om arbetssituationen på glasbanken.

Charlie Davis i bilolycka...hemskt! Det enda man får se som tur i allt det där hemska är väl att han har lämnat tillbaka BAJENtröjan och är någon annans problem just nu.

Svenska landslaget....jag sa ju det!

just nu lyssnar jag på Bob Marley, det borde du också göra

Sådärja...

Sverige kan inte spela fotboll! Fotbollsförbundet fick inga miljoner. Vi som håller på BAJEN tycker nog mest att det var lika bra. SvFF=fotbollsmördare.
Man ger Hammarby If etthundrafem tusen kronor i böter för SKANDALEN mot gais. Nu var det ju inte särskilt hotfullt, eller i alla fall inte så hemskt som kvällspressen lyckas blåsa upp det till. Jag var inte där, men har en kompis som jobbar som publikvärd och han stod rätt nära VIP-läktaren när det hände. Några killar ur olika falanger till Bajen Fans ville snacka med Thorsell om spelarlöner. Mer än 100 lax i månaden är för mycket pengar när man inte levererar....Det tycker i alla fall jag, och tydligen "huliganerna" också. Massmedia blåser upp det till en publikkatastrof, Sådärja!

Äh...Så här gör vi. lagerbäck avgår och tar med sig sitt posse. In med Hasse Backe eller nån. Sådärja!

Kanske ska jag själv ta stolen som Hammarbys nye ordförande. Kan sitta och vara grinig och säga nej på betald arbetstid...Sådärja!

Obama fick visst fredspriset för något han tänker göra i framtiden... ungefär som att ge Brasilien VM-guld redan nu. Sådärja!

Just nu lyssnar jag på Infinite Mass...det borde Ni också göra!

tjenare...

En hyllningssång...

...till en farbror som jag nu inser att jag saknat mer än jag trodde. Jag har inte hans nummer så jag kan inte ringa honom. Självklart har jag hans emailadress och polare som har hans nummer så jag skulle ju kunna få tag på honom egentligen. OM jag vill. Grejen är att jag vill, men det har inte bilvit av ännu. Som en sorts "en-grej-att-lägga-på-att-göra-listan"

Mannen jag snackar om är basist, kompositör, flyttgubbe, kåsör och bloggör. Han syns här då coh då i form av kommentar bakom något av mina inlägg. Tyvärr verkar det som han slutade skriva själv....synd för få har så vettiga saker att komma med nu för tiden.

NU har han äntligen fått tummen ur och kladdat in TVÅ (!!!) inlägg på blog.rabaldermusik.se

Så polaren i Tumba vill lyfta på hatten och säga:

Hasse Dahlgren! we salute you!

Shane visar hur det går till!

Tänkte väl mest visa upp en underbar sångare.

Shane Lee (har jag för mig) visar hur han sjunger fem(!) oktaver här

njut!

Skön sägning...

Billy kom hem från skolan igår. Han går i andra klass...Präktigt förkyld och självklart lite extra grinig på grund av detta. Dessutom hade han råkat ut för en olycka på skolgården där han fått en kille i bröstkrogen och en annan kille på huvudet.

Så kommer han hem och säger såhär till mig.

Det var en skitdag idag, jag fick L i bröstkorgen och S i skallen så nu är hjärnan helt paj. Hoppas att det är osmartgrejen i huvudet som gått sönder så jag blir jättesmart!

Såna sägningar gör att jag måste skratta och dela med mig!

strange feeling....

Bajen spelade mot bepe igår. Och vet ni vad som hände?!
Vi vann!!!
Simon Helg tjongade in bolljäkeln i 45'e minuten. Montan hade några hyggliga chanser och var rätt nära att sätta både 2-0 och 3-0. Men Mål blev det och plötsligt är BAJEN ett lag med inte bara torsk och elände. Det var rätt länge sen jag kände lite vind i de grönvita seglen.

Vi hade ett snack i RABALDER nu senast om vad man ska prioritera när man är ute och spelar. Halva bandet tycker nämligen att ljudet är viktigare än allt annat. Jag fick berättat för mig att ljus-sättning och sånt tar massor av värdefull tid när vi skulle hunnit soundchecka istället. Tydligen stjäl det visuella alldeles för mycket tid av det audiella (slå upp, barn om ni inte vet vad jag nyss sa). Det är tre vuxna män som fixar PA och backline. En fixar med ljuset.
Enligt min egen matematik så blir det fyra som fixar ljud och ingen fixar ljus om vi gör som Hutten och Lurifax säger. Här vill jag bara säga att jag tycker dom har fel. Det sa jag till dom sist också, fast jag tror inte att dom lyssnade.
Den lilla tjuris-ungen i mig tänker nu att man kanske ska ta och skita i att hänga upp ljuset...istället pilla på AMPEG eller något tills allting är klart och OM vi hinner sätta upp backdrop, tross, bakljus, frontljus och styrningarna till det. Kanske får vi lira i mörker i Liljeholmen nästa vecka...kanske...kanske...

Ska repa in lite fler BEATLESlåtar nu...tjenare!

Grabbiga grabbar?

Jag var och spelade på Södermalms Trä igår kväll. Man hade Oktoberfest och hade bjudit in kunder och entrepenörer. Perfekt! Grejen är att om man är Södermalms Trä så har man BARA män som kunder. Inget ont i det förutom när man sen ska ställa till med fest.
Det var kanske den grabbigaste grabbkvällen jag varit med om.

Man hade Armbrytartävling, styrketävling i form av en sån där maskin man slår med slägga på och dessutom ett bord på vilket man skulle lyfta tegelstenar. Några av männen som var inbjudna hade inte ens fått av sig blåställen?!

För mig som underhåller som yrke betyder detta en enorm prövning och reality check. Jag måste se över mina bara-män-i-publiken-skämt. Det är mycket enklare att spela för kvinnor eller ännu hellre blandat.

Mitt största problem var att killarna såg verkligen ut att gilla det vi gjorde, men vågade inte visa det för varandra, för tänk om någon ser att dom sjunger med i en poplåt(!!!)
Vi städade verkligen upp i repertoaren för ändamålet. Mycket rock blev det.
Fast en och annan poplåt smög sig in och publiken liksom bara nickade lite försiktigt i takt.
Äh....släpp manligheten och ha lite lattjo på fest, damnit!

Ikväll lirar jag på något party i Västerhaninge. Ska bli blandat och kul!

på http://blog.rabaldermusik.se kan man läsa om spelningen

tjenare...

Får man känna såhär?

I lördags gick jag ner till butiken, lite som vanligt nu för tiden med en ovilja. Det är inte det att jag inte vill jobba, tvärtom! Grejen är att jag inte har lust att jobba på just den butiken just nu. Polaren kom fram och frågade när jag bytte om hur läget är...jag svarade ärligt att jag inte hade lust att vara i butiken över huvudtaget. Han sa då att nya chefen hade sjukskrivit sig på obestämd tid, och sedan sagt upp sig. Plötsligt kändes allting lite bättre.

Det smärtar mig att se hur butiken står och förfaller. Mina kollegor fokuserar på fel saker tycker jag. Hyllorna är inte iordning. Det fattas mängder av flaskor på ALLA hyllorna. Nya chefen har sett till att vi inte ska ha så många sorters flaskor, men de sorter vi har kvar står inte på hyllorna som de ska, utan i kartonger på lagret. De flaskor som har letat sig upp på hyllorna är inte frontade ordentligt.

Det är skönt på sätt och vis att se att det märks att jag inte är där.

BAJEN torskade borta mot immiffiff. Synd, men kanske inte helt oväntat? Superettan, här kommer vi!

Jag väntar på ett ekonomibesked av min privata finansiär. Ska sätta upp en vägg i det största sovrummet och dela av så Felicia och Robin får ett eget rum på riktigt. Nu delar ett par bokhyllor av rummet. Hon börjar bli så stor att det ska tas hem killar....då kan man inte ha lillebrorsan på andra sidan bokhyllan, om ni fattar?!

Som tur är så är den delen av huset ungefär 30 år yngre än resten av kåken så väggarna är nästan helt raka där. Värre är det i vardagsrummet och den delen av huset. För er som inte vet så bor jag i ett trähus, byggt på en sandås 1958.

"nya" delen är bara från 1976 eller så.

just nu lyssnar jag på Joe Bonamassa. Det borde Ni också göra!

Nya tag...

Jag har sen några veckor jobbat lite på ett musikhus/ungdomsgård här i Tumba. Det handlar om vanlig ungdomsverksamhet för ungdomar 13-19 år. Det är riktigt kul att snacka med våra killar och tjejer på musikhuset. Nästan alla är födda här, fast med invandrarbakgrund. Lustigt nog finns inga politiska, eller religösa dispyter. Inte vad jag ser i alla fall.

På musikhuset finns en scen. Scenen används vid konserter och galor som kidsen anordnar. Även disco och andra fester ordnas. Problemet är att ingen kan, vill eller har lust att ta tag i ljud/ljus på scenen. Jag tog på mig att göra det, eftersom jag gillar att "sätta" ljud och ljus.

Det var ett ormbo, trassligt och jävligt utan like bland kablar och kontakter när jag började igår. Nu är det fint och alla knappar och spakar gör vad som förväntas av spakar och knappar. Det var bara en moonflower-historia som jag inte gjorde något åt, för jag hittade ingen tillräckligt lång stege. Mitt i fixandet ringde Hutten och frågade varför jag inte är hos Stiff och roddar in i Dodgen?! Tydligen har jag missat en hel dag och RABALDER ska gigga på Fredagen istället för Lördagen! Nåja...järnet hem, packa Fender och t-tröja och iväg mot Arlanda Golfklubb. Någonstans i höjd med Aspudden kommer en vinröd Honda uppglidandes på höger sida. I bilen sitter två kvinnor av afrikanskt ursprung och vinkar, viftar, skrattar och tjoar. En av kvinnorna vevar ner sin ruta och vill att vi ska göra samma. Såhär håller dom på genom helgtrafiken, Fredhällstunneln, Karlberg och mot avfarten mot St. Eriksgatan. Där stannar dom till på en refug och blir mer än förvånade när vi inte gör samma sak utan blåser vidare norrut. Såhär efteråt blir man ömsom smickrad, ömsom lite häpen över hur kvinnor beter sig i trafiken! Hade det varit VI som tutade och höll på hade vi väl blivit dragna inför krigsrätt eller nåt?!

Nu ska jag ner och PRYA på systembolaget.
tjenare

Autumn Leaves

Trots att jag är sångare då och då så har jag ingen aning om hur texten går på den där jäkla Autumn leaves. I den svenska versionen handlar det om höstlöv, Har för mig att den heter "när höstlöv föll". Men rent språkligt skulle det ju kunna handla om när hösten lämnade. Inte sant?

Det är en rätt vacker historia i simpel ll-V-l...Inga konstigheter alls. (Om den går i C så börjar man på andra ackordet (alltså Dm) för en liten tur till femte acordet (G7) och sedan grundackordet (Cmaj)

Jag håller på att spela in lite Beatlesgrejor till i december. Det ska bli någon sorts BEATLES-fest på Folkets Hus och jag tänkte ställa upp med att spela några låtar där. Vettefan hur jag ska göra. Jag har några idéer, fast tycker inte att det är tillräckligt bra, helt enkelt.

Gjorde en inspelning på "let it be", ackustisk gitarr och bas som melodiinstrument.

Jag har även gjort några slaskinspelningar med bara bas, där jag körde in "come together" och "norwegian wood". På PRATABAS fick jag idéen att spela in Blackbird också.

...kanske....

På jobbfronten inget nytt. Jag var där i lördags och INGEN sa något om hur min situation ser ut. Det är kanske min uppgift att ta reda på, och fråga mig fram...fast tycker nästan att det är chefens jobb att informera sina anställda när det är chefen som har ändrat arbetssituationen...har jag rätt eller fel?

Däremot har jag börjat knega så smått på musikhuset här i kommunen. Tänkte starta några cirklar med rockskola och instrumentlektioner. Jag kan ju spela basfoil och flöjt...närå!

Men lite trummor, gitarr och keyboard ska jag väl kunna vidga vyerna med för de små ungdomarna.

BAJEN...Ja, ni vet ju hur det ser ut...fast ni kanske inte vet att Thom Åhlund och mr Stiff är jäkligt lika varandra till utseendet. Vet inte om det är en bra grej?!

Jag har funderat lite på en helt annan musikorienterad grej, fast innan hjulen börjar snurra så säger jag inget.

Nu ska jag maila till gamle kollegan och kompisen Puppe för att se om de behöver folk på hans jobb. Tjenare!

Ett misstag...men inte fel...

Jag har gjort ett misstag. Ett ganska litet misstag i sig men med oerhörda konsekvenser.
Jag kan säga att jag gjort ett misstag, men jag har inte gjort fel!

I Juli, precis innan semestern så råkade jag sälja fem burkar Stockholm (5.3%) till en kille. Han var 24 år gammal, såg ut lite som jag. Lurvig haka, flyende hårfäste och lagom "semestrig" klädsel. Det var lugnt i butiken och jag tyckte inte att han såg särskilt ung ut. Här kommer mitt misstag... jag frågade inte efter legitimation på honom. Jag borde ha gjort det eftersom systembolaget har en intern ålderspolicy som säger att vi SKA kolla på alla under 30. Killen var 24, såg ut som äldre än så...men jag goofade!
Detta tar jag på mig, det finns inget annat äatt säga om det.

Några vecor senare, när jag kom hem från semester i Halland glider jag alltså in på butiken för att (som jag tror) få ett påskrivet ok att jag tar ut pappadagar för Maya och hennes inskolning får jag alltså ett brev där det står att jag inte är lämplig att jobba inom Systembolaget.
Hmm....
Jag var den ENDA som också tog en butikskontrollant på butiken!
Visst har jag missat några...fast jag har haft fem kontroller...De andra i butiken har haft en eller två. Jag nöp en, fast det glömmer man visst bort. Jag kommer ALLTID i tid och är en jävel på att fronta och hålla snyggt i butiken. Jag jobbar snabbt och effektivt. Kunderna tycker om mig och väldigt många har ifrågasatt varför jag inte är på jobbet.

Chefen...den nya alltså... sa att jag inte får jobba mer än fyra (!!!!!) timmar i veckan. Jag vet inte varför jag får fyra timmar?! Normaltid, eller sparken är väl mer rimligt?
Däremot har jag inte fått någon förklaring på hur länge jag är i frysen. (Kan ju nämna att jag söker andra jobb järnet just nu)

Faktum är att jag inte vet vad som hänt. Tråkigt att ingen berättar för mig... Någon sa, "blanda in facket då"..tja, kanske det, men har den enorma tjuriga maskinen väl bestämt sig så blir det ju så. Jag är inte säker på att jag vill vara kvar där ändå. På Rogers (gamla chefen) tid så hade vi ett hyggligt ölutbud, ett försvarbart vinutbud och ett inte pinsamt whiskyutbud. Idag gapar hyllorna tomma i väntan på att få artiklar ska hylla upp många platser. Jag gissar att Anders har som uppgift att göra Tumbabutiken till en vinstbringare. Sälja kvantitet istället för kvalitet.

Nåja, kompisar...håll funk-tummarna för Tarzan, det ser ut att bli karriärsskifte

Vad tycker NI jag ska välja??

Gå och bada, mister Räf...

Titeln beskriver vad djuren i Castas saga säger när en Räv i skogen hittar på lite olika saker för att vara originell. Jag hängde med Robin och hans klass för att se denna som teater på Stadsteatern. En dockteater minsann. Ungefär 50 barn satt i publiken och INGEN brydde sig om de tre dockförarna. De pratade högt och tydligt med räven, haren och älgen. Men ingen kommenterade att t.e.x igelkotten hade en hand i arselet. Spännande.
Storyn går ut på...gissar att jag kan avslöja den, ingen av mina eventuella läsare kommer väl att gå och se den och känna att jag har givit iväg handlingen för mycket... storyn går ut på att det finns en räv i skogen. En klok, listig och skön räv som gärna studerar sina kompisar. Han räknar steg mellan platser vetgirigt. Så får han syn på en blomma. En vacker blå blomma. Han frågar mullvaden om sin egen färg och får till svar att han är rävfärgad. Då rullar han sig i jord så han blir lika grå som mullvaden. Alla retar honom så han rullar sig i blåbärsriset istället. Plötsligt har vi en blå räv. Alla retar honom igen och skriker att han ska gå och bada.
När han badat färdigt kommer en skolklass till skogen och en flicka som heter Maya hälsar på räven. Hon har rött hår. Nu känner sig räven inte ful och tråkig längre.

snipp, snap snut...så var sagan slut...

Efter teatern satt vi på Plattan och käkade lunch, då kommer ett jäkla parasoll flygande från taket på Kulturhuset. Landade mitt i lunchrusningen...nästan lite läskigt...
En annan grej jag tänkte på var att Robin var tvungen att dela med sig av Farsan till fyra-fem andra barn. Undrar om det beror på att det inte finns så många manliga förebilder i skolan. Kanske är det fär att jag är en skön snubbe? Kanske klättrar Robin på någon annans farsa om han får chansen... jag vet inte...

Tänkte inte kommentera men....

vet inte om NI är insatta i BAJEN nu för tiden. Vad som hänt är att Tony Gustafsson (tränare) har fått gå och vila upp sig lite och Thom Åhlund har tagit över rodret för att hålla oss kvar i Allsvenskan. All right, inte mer om det.
Själv gillar jag Tony och tycker inte att det är honom vi ska hänga för att vi ligger på kvalplats. Visst är det tränarens jobb att inspirera sitt lag till att vinna. Tony SKA placera spelare, lägga upp teknik och taktik. Har han lyckats? vettefan...
Men å andra sidan så finns det väl INGEN som kan gå för full maskin när man gång på gång blir bortdömd, avblåst, avstängd, utbuad, utskälld. Hur många gånger bara i år har vi inte sett tveksamma domarinsatser gällande straffar, hands och offsidesituationer?
Från läktare är det inte mycket bättre...snorungar med smaklösa budskap. Det är inte BAJEN...det är larvigt och hör hemma på Råsunda eller Stadion!

Men jag ville bara skriva lite om vad som just hände på Facebook... En aikare skriver att han ska springa in på Jägaren och kolla om Tony sitter där. Han får en kommentar någon minut senare om en djurgårdare som skryter med att han minsann vågar gå över medis med sin blårödgula halsduk...?!

Ärligt talat så skiter jag i vad folk hejar på för lag... JAG håller på BAJEN!

Åt helvete med allihopa!

missförstånd? mist förstånd?

Jag var och spelade med RABALDER på Herbalife's kickoff i lördags. Allvarligt?! Det är inte ofta jag känner mig nästan lite rädd i folksamlingar men här fick man nästan en känsla av sekt. Folk gick runt med glittrande ögon, fånigt leende (ungefär som om de precis fått orgasm) och ville inget hellre än bjuda in bandet till "gemenskapen". De använder många engelska ord. Man har en upline, en manager, några sponsors (uttalas såklart på engelska) och en market med kunder. Jösses...

Dodgen kokade på vägen dit, vi fick hyra släp så vi kunde komma in i tid. Allt det går att läsa om på RABALDER-bloggen. http://blog.rabaldermusik.se/

Igår var jag och barnen ute med Anneli (syrran) och Teresia (också syrran) på Skansen. Vansinnigt trevligt. Vi tog tåget in, vilket var ett äventyr i sig eftersom det var inställt. Nästa tåg var bara hälften så långt som det borde vilket gjorde att mina barn fick en extra crashcourse i socialt beteende. Vet inte om TJEJMILEN hade något med saken att göra, men det var knasmycket folk överallt. Nåväl. In till Centralen, över Klara ner till 47'an och ut på Djurgården. So far so good! Anneli och hennes polare Alan mötte upp vid bussen. Väl inne bestämde vi oss för att kolla upp något att käka. Vi tog den där rulltrappan som går upp till "gamla stan", Stora Gungan och glasblåset. Vi tittade på när man blåste en glasälg. Hur cool som helst. Mina barn satt som tända ljus, farsan var riktigt stolt!

Till sist hamnade vi på Soliden och tog en macka och en öl. Sen skulle det bli safari, minsann. Vi såg de vanliga djuren. Älg, björn, säl, vildsvin och bison. Jag letade efter lokatt och järv men hittade inte. Hade varit ball att visa Alan (som kommer från Carlisle på gränsen mellan England och Skottland) de inhemska djuren med lite attityd. En ko är ju inte så ball. Sen gick vi ner via karusellerna och chokladhjulen till Akvariet. Jag fick några sköna bilder på sjöhästar och hajar. Kackerlackor och spindlar. Billy "blev" King Kong när vi gick genom regnskogen. Det är kanske dags att omvärdera det där med att barn inte tar till sig av TV-spel och videofilmer.

Djurgårdsfärjan...via Slussen och Robin berättade för ALLA att han minsann visste att vi är i BAJENLAND när vi gick Götgatan fram upp mot Medis. Hade riktig tur med tåget, det kom precis när vi kom mer på perrongen. Teresia och Max hoppade av i Tullinge och vi andra åkte till Tumba. Den sista promenaden hem drog nog ut det sista ur mina stackars barn. De var helt slut när vi klev in i hallen. Det var inte ens tjafs om att borsta tänderna och gå och lägga sig.

Ibland är det enkelt att vara farsa!

finbesök minsann...

Idag fredag kommer syrran upp från Kalmar. Eller, hon kommer från en kryssning med sin polare från England.
Tänkte bjuda på något att käka fast vet inte vad...

Rapport kommer....

Rust in piece...

Fick syn på en polares bas härom dan på PRATABAS. Han har beställt och äntligen fått en BBQV. (Barbeque Village) av Per, en basbyggare i Grillby. Jag kommenterade basen och sa att den är urläcker. Han tackade och sa att den nog inte var rostig nog för min smak. Han (Marshall) har nämligen sett min svarta Hot Rod Fender. Det är ju något av det jävligaste som har spelats på. Samliga skruvar har rostat ihop, alla stallfjädrar har nästan rostat sönder o.s.v.

Han gillade den ändå, tror jag... för han kommenterar den hela tiden.
http://pratabas.se/viewtopic.php?t=25134&start=50

BAJEN möter Gävle imorgon och jag hoppas på seger såklart. Blir nöjd med 1 poäng.

Nu är jag trött och viker ner mig i soffan

ajö

Än går det vågor...

på Hammarby sjö. Dessutom går det visst troll i PRATABAS. Dags kanske att kolla upp vad ett troll är. Enligt wikipedia:
Trollen kunde variera högst avsevärt både i storlek, utseende och lynne. Ibland sades trollen vara mycket lika människor och ibland totalt väsenskilda. Vid sidan av trollen förekom också jättar, vättar och vittror. Samma namn har på olika orter används för olika väsen, där de småväxta kan sorteras in i kategorin oknytt. Andra likartade naturväsen skiljde sig från trollen i det att de ville leva ensamma, till exempel tomten, näcken, skogsrået och sjörået. Trollen lever socialt. Trollen har ansetts som rika på guld, trots att de kan vara klädda i paltor. De har drifter som får dem att begå vad människorna anser vara brott. Exempel kan vara när en bortbyting upptäcks – det vill säga att trollen bytt ut sitt barn mot ett människobarn – vilket får anses som människorov. Ett sätt att undvika detta var att hota att döda barnet, eller döpa det.

Enligt grabbarna på PRATABAS är det dessutom någon som registrerar sig under ett eller fler namn och skriver dumheter bara för att jävlas med medlemmarna.



Semborg skrev:
Har inaktiverat deras konton (som kom från samma IP) och skickat mail.
funkys**t skrev:
Hur känner man igen troll? Jag har ibland tänkt tanken när jag läst något inlägg som ser märkligt ut, men jag har inte riktigt vågat ropa ut det på en gång...
TDHP skrev:
Tja 30-40 mer och mer obcena poster utan basrelatering över en natt kan ju vara en hint!
funkys**t skrev:
Jovisst, men jag har några gånger läst nåt inlägg som är på gränsen, alltså inte så uppenbart. Fast de kanske inte är nåt att bry sig om...
TDHP skrev:
Det är klart att man inte vill ropa troll så fort nåt verkar mysko, men stöddiga kommentarer av nykomlingar, gärna OT, brukar väl vara misstänkt trollaktigt. Eller när folk uppenbarligen driver med basister, då anar man ju också att det inte är på riktigt. Ofta är det ju rätt kul, som han med kontra-kanoten tex! Men misstänker man nåt tycker jag egentligen att det bara är att fråga vederbörande rätt ut, alternativt PM:a Semborg och be honom kolla på det. Ett mail från administratören till det eventuella trollet brukar kunna hjälpa. Hittills av vi ju varit ganska förskonade, men ju större forumet blir desto fler trollangrepp lär det bli.

...ja, ni hajjar?! Det har gått troll i vår rock n roll...
Jag tycker att det är ett ganska gulligt namn på stämningsförstörare.

just nu lyssnar jag på Young lust /Pink Floyd

Men är det så jäkla roligt?

Fick rätt så sent igårkväll en länk skickad till RABALDER-bloggen. Det var min gode vän Hasse som hade lagt in ett youtubeklipp med nån brat-snärta som skulle berätta vilka ord som hon gillade att använda. (länken finns på http://blog.rabaldermusik.se)
Jag skrattade gott när jag insåg att tjejen är allvarlig! Det är ju hon själv som har lagt ut filmen ungefär som en videoblogg.
Naturligtvis skickade jag vidare till mina vänner på PRATABAS och på bara några timmar hade det blivit 28 svar. Folk tycker om att skratta åt andra som inte inser att de gör bort sig på allmän plats (i det här fallet youtube)...

Men så kom jag på det...är det så värst roligt egentligen? Det är ju tragiskt, när man tänker efter. Någon borde istället maila tjejen och säga att det där håller inte! Samma fenomen brukar uppstå just på PRATABAS när någon kommer och visar upp en basist. Helst någon shredder och de flesta börjar direkt morra och muttra om att det är minsann ingen riktig basist. En missförstådd gitarrist och så vidare.
Vi ser samma problem igen när TV4 visar IDOL-uttagningen. Många (jag inkluderat) sitter bara igenom de absolut första showerna, när alla som INTE kan visas upp, lyteskomiskt.

Billy kollar gärna på AFV, där folk har skickat in sina egna filmer när mormor ramlar i poolen, eller farfar tappar byxorna på ett bröllop. Det är ju lite samma där, fast skillnaden är ju att folk får skratta...ibland är det ju t.o.m pålagda knasiga ljud så man ska förstå vad som är roligt...

nåja, har ni några svar får ni gärna komma med kommentarer och sånt!

ajö

Det blir inte alltid....

som man tänkt sig. Igår fick jag reda på att vi tydligen INTE ska spela på Engelen om några veckor. Det beror om jag har fattat rätt på att bokaren i RABALDER och bokaren på Engelen har missförstått varandra. Sånt som händer, men inte vad man tänkt sig.

Igår gick jag och Hutten in på Bishops Arms på Folkkungagatan för att smaka på en finöl, tjackade två Rochefort Trappister 8...och killen bakom baren ville ha 210:- (!) Det var inte vad jag hade tänkt mig. Men det är ju ett förjäkla gott öl

Igår spelade vi på ett bröllop och Stiff hade lovat brudparet att spela lite trubadur just efter akten och till skålen. Det visade sig såklart att det är jag som ska hålla i trubadurköret. Dessutom ville dom verkligen ha "here comes the sun" som utmarsch. Jag gjorde en hyggleg version, men inte bättre...dom var nöjda i alla fall, och det är ju det viktigaste! Eftersom vi var i Cornelisparken på Södermalm tänkte jag att det vore på sin plats att spela "just idag är jag stark" med Kenta. Det är ju en passande låt, både lokalanknutet, och om man tänker efter...även vid bröllop. Nu visade det sig att Christian (brudgummen) var tok-gårdare...hehe...
Det blev inte som han tänkt sig...men han tyckte att jag gjorde en bra tolkning och han gillade den.

Kom hem vid 3.45 i morse och det var ju inte vad jag tänkt mig...hade hela sängen full av barn, det var inte vad jag tänkt mig. Hittade lite pannkaka i kylen som fick bli nattamat till FARGO som gick på TV.

Vaknade före sju på morgonen av att ALLA i familjen ligger i MIN säng och bråkar om vem som ska ta upp Maya och inte. Det var inte vad jag hade tänkt mig. Nu på eftermiddagen tänkte jag låta Marie klippa mig, men eftersom vi inte har någon sax för hår tänkte hon köra runtom med maskin, det är inte vad jag har tänkt mig. Det har inte hänt än, så jag kanske skiter i det.

Jag hade en Pepsi i kylen som jag tänkte njuta av nu, men tydligen har Robin och Billy tjuvat den. Det hade jag inte heller tänkt mig.
Igår tog BAJEN torsk och gick runt hörnet igen, denna gång mot ellos...det hade jag väl inte tänkt mig...fast å andra sidan var det väntat. Jag fick SMS av Leiding som sa att vi hade tydligen gjort en bra match och lirat helt ok.
Det hade jag tänkt mig.

ajö

Vila i frid...

Les Paul gick ur tiden igår. 94 år hann han bli. Mannen som skapade Les Paul-gitarren och får väl ses som en innovatör inom populärmusiken. Vi är många som har honom att tacka för vad vi är idag. Det är rätt så många av våra favoritgitarrister som har använt detta nästan magiska instrument. Jimi Hendrix (ja, han spelade på Gibson också), Billy Gibbons, Bob Marley, Jeff Beck, Zappa (även om han helst hade en SG), Slash, Lenny Krawitz, Zakk Wylde, Janne Schaffer och Jimmy Page är ju bara några stycken.

Visst är det lattjo att vi hyllar dessa hjältar först när dom har tagit ner skylten? Det var visst nån popsångare som la pipen i zenit härom månaden och plötsligt skulle ALLA jävlar vara med i Michael Jackson-grupper på Facebook och allt det där.

Tror att jag ska dra igång en Stevie Wonder-grupp nu medan han lever...

Tillbaka till Les Paul... Enligt officiella har han haft trubbel med hjärtat, vilket man får ha om man är 94 bast. (Leo Fender skulle ha fyllt 100 i måndags förresten)

Han byggde den första solida elgitarren! Urmodern! Fan värt att skåla för... det fick bli en liten skvätt OBAN...(den dricker jag för dig Les...)

Inte utan att man blir lite filosofisk, faktiskt. Kommer någon att skriva en blog om mig när jag lämnar in? Kommer man att vara saknad? Jag räknar ju såklart med att Marie och barnen kommer att sakna mig... morsan och syskonen också...men sen då?

Polarna...RABALDER? Man önskar ju i sin lilla enfald att det införs en officiell Tarzandag på skolor och arbetsplatser runtom i landet. En tyst minut är väl inte för mycket begärt?

Näe...kilar jag vidare så blir jag nöjd om ni kommer ihåg vem jag är/var...

nu blev det så jäkla sentimentalt och tråkdjupt att jag inte skriver mer just nu

tjena!

oh, mein papa...

Pappaledig och Stonesrullen "shine a light" på TV'n....sämre kan man ha!
Försöker få tag på studierektorerna på skolan för att kolla upp en eventuell tjänst där.
Morsan kommer visst ner för att rodda med Max, nu när syrran har börjat jobba och allt.

Ska det vara så jäkla svårt...

att boka in rätt band till sin fest? Vi var och spelade på ytterligare ett bröllop igår. Egentligen inga konstigheter förutom att dom på festen hade bokat in ett annat band. Det är inte så viktigt vilket annat band det var, men dom spelar mer åt dansbandshållet, sån där nygammalt...eller vad det heter. Nu kunde visst inte dom, så RABALDER blev inbokade istället som liksom stuntband. Jag är förbannad, mest för att antingen har arrangören glömt att berätta för oss att det är nymoget som gäller...eller så har Roffe fått informationen och inte sagt något till oss andra. Den gamla det-ordnar-sig-alltid-för-alla-gillar-Tarzan-mentaliteten.
Annars kan man läsa om gigget på http://blog.rabaldermusik.se om man vill...

Ska det vara så jäkla svårt...
att sätta egna mål? Ja tydligen. Nu tvålade vi dit apa if så det stänkte om det, förmodligen skickade vi ner dom en bra bit ner på evolutionsstegen också, nu kan dom pinka in sina revir på grusplanerna runtom i landet. Vi var inte bra, men dom var sämre! Det var nån sorts gårdare som gjorde målet också... vi vann med 1-0!

Nu när hallen är nästan helt klar så ska jag ge mig på tvättstugan...inte så kul! Marie börjar jobba i morgon så man får lite lugn och ro här hemma med Maya. Hon och jag har inskolning på dagis nästa vecka...ska bli roligt.

Äh...BAJEN leker!
Livet leker
Tarzan är nöjd ändå... så jäkla enkelt