As time goes by....

är en förjäkla trevlig låt.
Favoritversionen görs av boogie-skäggen i ZZ TOP ZZ Top – As Time Goes By

I morgon ska jag nog lyssna på den igen, tror jag.

Hurra för mig!

Jag ska bättra mig....

jag lovar!

joråserru...

BAJEN vinner över Öster idag. Jag har nämligen satt pengar på den matchen.
Imorgon fyller Billy 9 år, jäklar vad tiden går fort.

nu, spotify och ta disken....

tjenare...

blogg schmogg?

Varför bloggar man? Finns man då?
Tänkte på det härom dagen, det haglar ju inte in kommentarer och därför är det ju lite lurigt att veta om någon läser läser här alls. Om man inte läser min blogg är det inte så märkligt. Det finns ju så jäkla många bloggar att följa, och läsa och kommentera överallt.
Om man kollar in fenomenet från början, vem är det som bloggar?

VEM SKRIVER?
Oftast en tonårstjej med uselt språk och ganska lite att berätta. Det hon berättar vet väl redan de flesta ändå? Jag menar, att hon är kär i en viss kille och att hon köpt nya kläder på någon butik. Kanske generaliserar jag lite, men jag tror inte att sanningen ligger så långt bort.

VEM LÄSER?
Oftast tonårstjejens kompisar. Se ovan.

VEM KOMMENTERAR?
Kanske var tionde läsare om de inte använder kommentatorrutan som ett chatfönster.

Baserat på dessa teorier är det inte så konstigt att inte jag har så många kommentarer.
En annan inte helt oviktig fråga är ju vad man skriver om, inte sant?!
Jag försöker att fylla din monitor med sånt som jag själv gillar att berätta. Tro inte att jag spiller ut hela mitt liv. Far from it!

hehe...på tal om det så tänkte jag på FACEBOOK. Ni vet de där "statusrutorna" i vilka folk lägger ut sina liv... De som skriver längst är kanske samma som inte vill ha kameror i tågen och bussarna av integritetsskäl?! haha!
De vill inte visa sig i lokaltrafiken, men över hela jäkla internet går det bra.

Vad tycker DU?

hjälplös...

Maya har gått och dragit på sig sommarkräksjukan. Eller vad det nu är. Lillflickan får inte behålla något så vi försöker att muta henne med vatten. Även bakvägen har fått öppna upp för vår minsta. Stackars henne. Och det absolut värsta är, tycker jag att man känner sig så hjälplös. Det finns liksom ingenting att göra förutom att trösta henne och torka upp när hon är klar.

Jag har jobbat ganska hårt den här veckan. Det har inte blivit någon fotboll alls. Men i hjärtat är jag med, var lugn för det. Vi spelade på den fantastiska krogen ENGELEN i veckan. Började i tisdags och var klara igår natt. Bilder på giget finns här. Det jobbiga är att jag parallellt hade mina utvecklingssamtal med mina elever. Alltså, skola från 8.00 till 14.00, samtal från 14.30 till 18.00 och vara inne i stan före 20.00 alla dagar. Som tur är så är det ganska kort speltid och vi hinner hem igen före 01.00 så det blev ungefär fem timmars sömn varje natt. Igår fick jag sovmorgon. Gick inte upp före lunch.
När vi packade ihop inatt ställde jag min väska på scenen. I väskan hade jag lagt telefon, VISA-kort, nycklar, lite kläder och pengar. Väskan ligger kvar.
Snälle Hutten skulle hjälpa mig och hämta den, hoppas han hinner innan jag ska till jobbet.

Nu....dusch.

varför är man grönvit???

Utan att låta alldeles för mycket som SLAS så måste man ju ställa sig frågan. Jag håller på, nej ÄLSKAR ett lag som knappt kan vinna i superettan. För några minuter sen blåste man av matchen på Söderstadion där BAJEN tog torsk och gick runt hörnet med 2-3 mot Peking. Resultatet var nog ganska rättvist med tanke på hur första halvlek såg ut. Stressat och ofokuserat. Inte ens vår nye hjälte Hallenius kände man igen.
Nåja, tillbaka till huvudfrågan... Varför väljer man att plåga sig själv med att vara BAJARE? Att heja på Hammarby?

Om man tänker sig att det flyttar in en snubbe från en annan planet till Stockholm. Han är fotbollsintresserad, men har ingen geografisk, religiös, etnisk eller annan koppling till något av stockholmslagen. Vilket lag skulle han välja?
De svarta uppe i Solna har ju ett sm-guld att hålla i när det blåser.
Aporna har ju....fåsenu...jag kanske kommer på något.
Bepe har ju...Poppen i mål, men det räknas ju inte.
Hammarby har inget färskt guld. Vi har inte några spelare (förutom Rami) i landslaget. Allt vi har är ett mittenlag i superettan, med en publik som visar sjuuuuuk passion för sitt lag. Vi är BAJEN och det betyder mer än ett litet guld i någon liten fotbollstävling.

Ibland får jag frågan om vilka jag hejar på och jag svarar såklart att jag hejar på Hammarby, och då kommer frågan om vilka jag hejar på i allsvenskan. Mitt svar blir bara en axelryckning och en stilla undran om vilka gnaget eller djurgårn möter så jag kan hållapå motståndarna. Fast egentligen bryr jag mig inte om de andra lagen...alls. De är inte BAJEN, och alltså är de inte något att bry sig om.

Jag såg ett litet repotage om oss supportrar en gång, och man visade en sekvens med Glenn Hysén. Han berättade att han hade kommit på sig själv med att nynna på BAJEN-ramsor när han spelade på Söderstadion. VI gör ett bestående intryck på alla! Vi är HAMMARBY!

Jag kan inga andra lags ramsor, sånger eller traditioner. Jo, jag vet att packets publik brukar hälsa spelarbussen inför första matchen. Ungefär som våran marsch. Vad aporna hittar på har jag ingen aning om. Brommapojkarna har ju inte ens en klack.

Jag tror att de flesta vet att vi sjunger "just idag" innan hemmamatch. Jag tror att de flesta vet att vi räknar ner när det är femton minuter kvar. "öka takten" är ju lite av vårt varumärke. Som publik, som supporter är jag stolt över allt vi kommer med från läktarplats. Bortsett från idiotgrejor såklart. Dumheter hör inte hemma på vår läktare. en BAJARE börjar inte bråka, han slår ett pucko på käften om det behövs. En BAJARE skämmer inte ut sig mot motståndarlag. Han berättar tydligt för domare eller motståndare att de är dumma i huvudet! (för att de ÄR det oftast)

...vi har aldrig vunnit cupen
aldrig tagit sm-guld (inomhus)
men det skiter vi väl i
för vi är HAMMARBY
och nu tar vi tre poäng