onsdag 22 februari 2012

Basarna

Ja, kanske är det dags att lägga in bilder och lite nördigt snack om basarna som hänger i trädkojan...
Jag har under åren samlat på mig lite härliga basar, sådär som jag vill ha dem. Man skulle nog kunna hävda att jag har dålig fantasi gällande färg, form och modell...men vafan?! Det är ju såhär jag vill att de ska se ut och kännas...

Min Schatz. Trots att den ser gammal och sliten ut så är den byggd så sent som dagen före nyårsafton. Det är en klassisk P-bas med de rätta måtten och specarna. Den väger inte så mycket och låter sjukt bra. Grabbarna på SCHATZ GUITARS har verkligen fått till det med sina instrument. Ett särskilt tack tror jag att Urban på Urban pickups ska ha! 

BBQV! Det här är en one-of-a-kind. P-kropp, J-hals och Musicmanelektronik. Byggd av Per Sporrong på Barbequevillage. Han sa i säljannonsen att han inte hade tänkt att bygga en bas. Men så blev det som det blev och han gjorde den här. Jag fick köpa den billigt! 

Min FENDER HOT ROD. En helt vanlig P-bas fast med J-mick i stalläge. Det här har länge varit min arbetshäst och favorit. Hade den bara haft lönnhals så hade jag nog fortfarande spelat nästan bara på den här. 

MARUSZCZYK! Ett jäkla komplicerat namn på ett jäkla enkelt instrument. Det är en P-bas (som vanligt) fast den här gången med en dubbel J-mick i stalläge. Det går att fasvända bakre micken så man får ett liksom "pruttigare" sound. Tänk Jaco...

Den avbandade. Namnet kommer jag inte ihåg, om jag ska vara ärlig. Har för mig att den heter High Coast eller så... Jag "råkade" få med mig den från Stiff, och så låg den hemma hos mig i över ett år. När jag plockade upp den för att testa den lite så kände jag att alla bandstavarna från V'e till XIII''e band hade krypit ur sina spår. Så jag drog fram en tång och pillade bort stavarna. Nu är den bandlös och lite spännande. Den väger hur mycket som helst... Jag tror den har passerat sex kilo.

FENDER igen. Den här gången en P-bas JUNIOR. Jag köpte den billigt av en kille på PRATABAS, mest för att barnen skulle ha något att lira på. Den är gullig, och jag har funderat på att låta den följa med på nåt gig nån gång. 

Tänkte lägga den intill min SCHATZ för att visa storleksskillnaden. Den är alltså nästan ett huvud mindre än en traditionell P-bas. 

FENDER! En Roger Waters-signatur. Ni vet, basist/sångare i PINK FLOYD. 
Den här har en spacing som är utan like! (Spacing är avstånd mellan strängarna, kan man säga). Jag gillar att det är svart lack, svart plektrumskydd, svarta rattar och ljus hals. 

Jag har ingen bild på mitt funkprojekt, för den ligger i delar på skolan. Naturligtvis kommer jag att hålla er uppdaterade om den också. Den ska få en pimpad hals, nytt stall och ny lack. Om det går som jag vill kommer den att bli knasig! Den kommer inte att ha en enda svart fläck, förresten...

onsdag 15 februari 2012

Årets första supporterinlägg.

Jag har inte skrivit om BAJEN ännu under 2012. Det ändrar vi på nu.

Träningsmatcherna har kommit igång och jag har med stort intresse kollat in hur det ser ut (på pappret). Det verkar lovande. HAMMARBY har ju lite av tradition att i likhet med scenfolk nästan längta efter en usel genrepetition för då kommer troligen säsongen gå bra. Än så länge ligger vi på plus. Vilket i så fall skulle vara ett dåligt tecken. Men vafan?! Det är VI som är HAMMARBY!


BAJENBRUDAR är officiella som supportergrupp. Det gillar vi BAJENKILLAR!

Så hör det ju till vanligheterna att häckla de andra supportrarna lite. Just idag har TV4 rullat sin sportrapportering från gårdagen. Resultaten blev torsk för packet, torsk för apa och seger för BAJEN FANS.

Jag surfade runt lite på FACEBOOK och såg att jämmerkaninerna minsann har gått ut med en officiell uppmaning till sina supportrar att inte gå på hockey. Det bottnar i deras missnöje över polisens övervåld vid senaste derbyt mot packet. Jag anser såklart att det är helt jävla galet med övervåld från poliser. Det finns inget försvar! Men det är två saker jag inte riktigt får ihop...

1: Vad vinner dif på att deras supportrar inte går på match? Jag menar, polisen kan nog inte bry sig mindre... de är nog snarast glada att inte behöva brottas med hormonstinna snorvalpar med bakslick och Gant-jacka.
Själva budskapet kommer ju snarast att tolkas som att "buhu... fajbjoj polisen slog oss, så nu vågaj vi inte gå på hokki"

2: Supportrarnas kommentarer på facebooksidan!
Det är märkligt många som skriver saker som "skönt, nu kan man sitta hemma i soffan och kolla matchen istället"
Ummm... inte så jäkla supporter, va?
Lite medgång... de ligger ju trots alls på kvalplats, och fortsätter att förlora.

aik... äh, jag har inte hämtat mig än från att ha varit och spelat i puben inne på Råsunda. I restaurangen. Bland massor av ful-gulsvarta vimplar och flaggor. Det var bara tragiskt och på något sätt lite sådär olustigt. Märkligt att de vill ha en så dyster feeling på sina egna fester?!

måndag 13 februari 2012

Dags att fira!

I och med det här inlägget kommer jag att ha över 25000 klick på den här bloggen.
Det borde firas med någon form av kalas, kan man ju tycka.

Jag har en del att vara glad över, anser jag. Har lyckats tussa ihop det med min barndomskärlek. En tjej som trots att jag känt henne i snart trettio år fortfarande kan förvåna mig och överraska mig. Big up!

RABALDER har bytt upp sig gällande replokal också. Nu för tiden hänger vi hatten på Norrtull. Här är lite bilder från nya repan...


Med lite trix och fix kommer vi att få riktigt snyggt och mysigt där.

Om ungefär två veckor är det sportlov och jag tänkte försöka vara en bra farsa och ta med barnen till t.ex. Flottsbro för att åka lite skidor eller snowboard.

Nåja, njut av veckan som kommer... jag tycker om att ni pallar titta in här.
Ska skärpa ihop mig och börja skriva lite mer frekvent, nån dag.

kram!

lördag 4 februari 2012

341

läsare till 25000. Bäst att skriva något smart och roligt och duktigt.

BAJEN hade över 8300 plåtar sålda igår. På en div2 match!

Kallt upp till knäna men jag är på bra humör.


Min gode vän MARSHALL lämnade min Roger Waters-Fender igår, bara för att konstatera att han ville kolla på min MARUSZCZYK istället. Hehe... Man är som en godisbutik där det är okej att ha en godispåse i en vecka och sen lämna tillbaka.

Nåja, nu ska jag gå och ta ett litet pipstopp.

torsdag 2 februari 2012

Fantastiska fyran

Jag har det!

Jag hade idag (som alla torsdagar) två lektioner efter varandra med ett par klasser från mellanstadiet. Först en femma, och därefter en fyra.

Jag tänkte idag låta de små eleverna sjunga MOVES LIKE JAGGER av MAROON 5.
Jag tänkte naturligtvis förklara lite om vad den handlar om och fick då tillfälle att prata lite om Mick Jagger, om Rolling Stones och om Keith Richards. So far so good...
Eleverna kände till låten START ME UP, eftersom den går som reklammusik i dressmanreklamerna. Därefter var det dags för eleverna att själva välja låtar att spela för varandra. Jag tänkte använda mig av SPOTIFY, för enkelhetens skull. Jag kommer naturligtvis inte ihåg vad de valde för låtar, men då jag satt vid pianot var det enkelt för mig att plocka ut ackorden till "deras" låtar. Och här kommer det spännande:

Första klassen fick välja tre låtar. De gick såhär:

E            | B               | C#m               | A              :||

Naturligtvis i olika tonarter, men ackordföljden var exakt! När nästa klass kom in så gav jag dem samma uppgift, först lite sång och sen fick de välja låtar... de valde också tre låtar och jag satt åter och plockade ut ackorden. Skillnaden från förra klassen var hårfin. Det fanns ingenting som stack ut gällande ackord i deras låtval heller. En av låtarna började i parallelltonart, men det var väl ungefär det mest spännande rent teoretiskt. Så här kommer nu min konklusion:
Om man vill skriva en hitlåt så gäller det att hitta något som funkar över dessa fyra ackord. Det är okej att plocka bort ett, men jag tror att man inte kan lägga till ett, utan att det blir för svårt för gemene man.
Se bara på AXIS OF AWESOME:


Jag har nog kommit på sisådär tio titlar till som funkar på de där ackorden.

Men tillbaka till elevernas låtval. De valde moderna rap/hiphopartister. Det var Flo-Rida, Lil Wendy eller vad han nu heter och sånt. Alltså musik som ligger på skivspelarna idag. Jag kan nog inte vara nog tjatig när jag säger att de väljer musik som de själva tycker är väldigt unik och väldigt speciell. De väljer sina låtar och artister för att de har ett budskap (vad nu det är) och för att låtarna (i deras öron) är riktigt bra.
Här kommer en liten jämförselse:
Svenska Dansband.

Jag hyser nog större respekt för dansbandsmusikerna i det här fallet. Dels för att de VET sin plats i den musikaliska hierarkin, och dels för att de trots allt har en mycket mer avancerad låtuppbyggnad. Kanske dags att börja analysera sitt eget låtval, va?
Måste musik vara krånglig för att vara bra då?
Nej, absolut inte.
En av mina favoritlåtar har bara ett enda ackord. Jag pratar om den här:

Men PRIMUS spelar med en energi, en passion och en sorts humor som funkar för mig i alla fall.

Så vad gör jag själv då?
Tja, det senaste jag spelade in är den här.

Den heter OUTTA BREATH och är en ganska enkel sak, fast med en liten twist i B-temat.Som en liten parantes kan jag berätta att den här låten kom till när jag fick hem min fina SCHATZ från BASSTORE.

Nåja, alla ni som inte är musikintresserade, ursäkta.
Ni andra... ja, känn någon sorts frihet att kommentera lite om ni vill.

kram