Born under a bad sign

En rätt så bra dag... blev till rätt så dålig.
Nu är den nog rätt så bra igen, om man helt enkelt skiter i att känna efter. Jag är ju liksom hellre glad än grin-kuk, om ni hajjar.

Redan just före lunch fick jag se en sak som har stört mig hela eftermiddagen.
Det var så mycket mer än en tjuvrök. Det var ett sviket förtroende, och det kändes som en lögn. Jag fick höra av en elev att hon slutat röka och det gjorde mig så glad. Så, på rasten nu så satt hon precis utanför entrén och rökte. Liksom fel person, på fel plats, vid fel tidpunkt görandes fel sak. Jag vet egentligen inte varför det stör mig så mycket.
Efter det lilla "mötet" fick jag bergis fem SMS med förlåt-texter av alla slag. Men vafan, jag kan ju inte säga något. Vill hon röka så kan jag inte hindra henne, även om jag blir besviken...

Det blir värre...

Billy ringde och frågade om han skulle ta med sig Robin hem. P'fekt att slippa behöva dra ända till Björkhaga för att hämta honom. När jag sen efter konferensen pratade med Billy så hade Robin inte alls hängt med honom hem. Alltså var jag tvungen att gå till Björkhaga också. De ringde från Mayas dagis för att de tydligen stängde 16.30. Jag slutade på skolan samtidigt så det var stress för att hämta flickan. Hon var ensam kvar, med all personal. Sen järnet upp till skolan (den där promenaden som skulle ta mer än en halvtimme) för att hämta Robin. När jag väl hittat honom så gick vi ner mot Indiern... Mitt humör blev lite bättre av den goda doften av indisk mat. Medan de fixade nagget gick jag och hämtade lite frukost på ICA KOM. So far so good. Maya hade blivit lite grinig, det var ju varmt och inte så roligt att sitta i vagn. Dessutom var jag den onda farsan som inte ens bjöd på glass före maten...
Barnvagnen blev rejält baktung av matkassar och hämtmat från Soranga. Den kvävande värmen och min stress för att få i barnen mat och allt gjorde att mitt tålamod inte var på topp. Jag kan såhär efteråt erkänna att det störde mig att TROTS att jag sa att Robin skulle hänga med Billy fick gå uppför den sega backen för att hämta honom störde mig. Samma med den rökande eleven. Inte att hon rökte, för det går ju inte att göra något åt, men att hon sa att hon inte rökte längre. Vilket gjorde mig glad, och nästan stolt... svårt att förklara.

Tio meter från porten, som måste öppnas med en sån där bricka som självklart låg längst ner i barnvagnen...väljer alltså Maya att gå. Jag som gör vad jag kan för att höja mitt och mina barns humör låter henne. Självklart "rymmer" hon mot gungorna och jag ber försiktigt Robin ta henne medan jag hindrar vagnen från att tippa bakåt samtidigt som jag försöker hålla upp dörren. Jag borde ha förstått att det inte skulle funka, så jag fick kila fast vagnen i dörren medan jag själv kutar iväg och hämtar Maya. In genom porten och mot hissen. Naturligtvis blir det konflikt direkt, när hissjäveln inte var nertryckt. Maya gapar som galen och springer uppför trapporna, jag efter och (vem kunde ana) barnvagnen tippar bakåt och ALL indisk mat geggas ut i matkassen.
Det är inte slut än...

Uppe i lägenheten. Maya skriker som en stucken gris i hallen, Jag har tappat allt tålamod. Telefonen ringer och tutar...
Jag kastar in frukosten i kylskåpet och matkladdet upp på bordet. Bara för att inse att den där gula maten som legat i aluminiumformar nu ligger på mitt köksbord. När jag torkade upp har den naturligtvis lämnat fläckar som inte går bort. SÅ.... en timme senare än planerat:

Skrikande barn, förstört köksbord, currysås-fläckiga favoritjeans, hunger, svett, ångest för att jag tappat tålamodet när mina barn egentligen inte gjort något fel.

Vilken jäkla resa!

Igår var det fredag. Igår var det fotbollsmatch på Söderstadion. Igår var en spännande dag på många sätt. Jag åkte in till Tullen för att möta upp PANIK och Ted. Det blev en Pleschka och ett par bira. Därefter tog vi tuben till Puben Puben. Där sprang jag in i Nicklas F, som jag jobbade med på bolaget för sisådär hundra år sen. Skön jävel! Ett par öl till och en Fernet, minsann. Sen gick vi förväntansfullt den korta promenaden till arenan. För första gången på trettio år hade vi plåtar till gubbhyllan, på Södra läktaren. BAJEN skulle möta Degerfors. Tre enkla poäng, borde man ju tycka. Redan i första halvlek stod det 0-2 till bönderna. Vafan?!

Vi fick ju se ett fantastiskt snyggt mål som tröst, men 1-2 blev slutresultatet. Skit också!


Efter matchen stack jag och Ted till Fenix för att dränka sorgen i lite öl. Det gick rätt så bra. Framåt 23-tiden hade både han och jag blivit trötta på club-musik så vi stack till Kellys istället. Morsade på lite kompisar och råkade visst få i oss ännu mer öl. på det stora hela en tämligen blöt kväll alltså.
Vi kastade oss in i en taxi när vi skulle hem. Stackars taxichaffisen körde åt helvete så Ted bad honom lugnt och snällt att stänga av mätaren, vilket han gjorde. Jag kan ju tycka att en kille i en bil från Taxi Stockholm ska klara av att inte åka till Nynäshamn när vi tydligt sa att vi vill från Medis till Tumba via Hägersten.
När Ted åkt färdigt svängde vi så mot Tumba. Resan gick bra och han hittade hela vägen hem. Vid Alfa Laval var det poliskontroll och den söta poliskvinnan frågade spydigt om passageraren hade bälte på sig. Det hade jag inte.
Då kom det en snäll farbror i valrossmustach och polisuniform. Han gav mig en liten lapp där det stod att jag tydligen är skyldig svenska staten ettusenfemhundra spänn för mitt lilla hyss. Jag hävdade bestämt att för 1500:- borde man fan få åka naken i taxin. Det tyckte valrossen var lite lustigt.
Det tyckte inte jag.

Torsdagsfredag...

och jag utnyttjar håltimmen till ett inlägg i bloggen. Tänkte sätta mig och vara lite duktig och lägga in alla betyg, men skolans server ligger visst nere så jag får hitta på något annat. Varför inte kludda runt här en stund?

Fick igång det mesta av studion igår. Har bara lite trubbel med MIDI-styrningen från keyboard via ljudkort till dator. Ska kolla på det lite senare, när jag kommer hem. Bergis är det något superenkelt som jag helt enkelt bara har missat. Kom ihåg att jag är helt rudis på hemstudio, helt rudis på MAC och helt rudis på PRO TOOLS. Men jag lär mig fort...

Igår när jag jobbade på LAGRET så hade jag ett rätt så långt samtal med en kille i nian. Han frågade om hur det var att vara 15 på 80-talet. Jag berättade om saker jag/vi gjorde och han fick något nästan vått i blicken och sa: Jag vill också ha varit med på 80-talet. Har inte tänkt på det... kanske var det något unikt och speciellt vi var med om. För oss var det ju liksom bara att umgås om vi ville ha lite socialt sällskap. Tonåringarna idag umgås ju via telefoner och datorer. Då får man ju aldrig ligga!!! Haha...

Idag ska jag på utvecklingssamtal för Billy. Jag är inte nervös, för jag vet att han är duktig i skolan. Däremot är jag lite orolig för hans inställning till plugget. Varje morgon hävdar han att han har ont i magen/huvudet/halsen/benen/bröstet/ryggen... Fast med lite tjat så går han till skolan i alla fall. När han sen kommer hem har han haft en bra dag. Jag tror att det är XBOX och sånt som lockar.
När jag tänker efter var jag nog likadan. Han behöver ÄNNU mer stimulans från plugget och fler utmaningar. Det får inte vara för enkelt, då tappar man intresset och längtar till CoD...

...förresten, nån som har ett bra tips på bra studiomonitorer? Inte för stora, inte för dyra...

STUDION snart färdig!!!!

Jag har snart byggt färdigt studion. Yay för det!
Har en fet MAC (i5) och ett ljudkort från AVID som heter ELEVENRACK. Jag köpte ett midi-keyboard från M-Audio och en stormembransmick från SE. Bilder kommer!

Satt igårkväll och började pilla på olika sköna ljudbilder. Jag kör PRO TOOLS 8 (funderar på att uppgradera, snart)

Nu behöver jag egentligen bara en vettig möbel i sovrummet att ställa allting på. Möbeln ska vara liten och smidig men ändå ha lite yta över för kaffekoppar, textpapper och sånt. Inne i klädkammaren ska jag ljudisolera och täta ordentligt, det ska bli sångbåset. Hoppas få ordning på grejerna lagom till sommaren.

Har ju några låtar som bara måste komma ut, och in i era öron...

- smile it's free -

Jahapp...?!

En liten livsuppdatering kanske är på sin plats. Det är måndag kväll och jag har Billy, Felicia och Maya här. Både Billy och Felicia stannade hemma från skolan för de hade feber och huvudvärk. Igår hade jag kalas här för Billy som fyllde tio år.

Tårta och kakor för ett helt kompani. Det var uppskattat.
Min syster Teresia kom över med familj. Marie kom över... Så kom bästa Lotta över med sina två döttrar. Hon hade varit på besök i Stockholm och valde att komma förbi och säga hej innan hon skulle vidare mot Skåne där hon bor nu för tiden.

Efter fikat stack vi ner till Storvretsängen en stund för att besöka det ambulerande tivolit. Barnen tyckte det var väldigt roligt. Och då tycker jag också det... enkelt.

Tydligen var det någon sorts hokki igår, fast jag valde att inte titta. Var mer intresserad av resultatet av BAJEN-vsk. Vi vann med 3-1. FORZA!

Imorgon är det tisdag och jag har en del att ta tag i. Får målaren hit på onsdag morgon och måste flytta möbler från vardagsrummet. Det ska bli nymålat/tapetserat minsann. Tro mig, det behövs. Jag lägger upp lite bilder när det är klart och jag köpt in vettiga möbler.
Nu, krokig och jävlig tänker jag släpa mig själv till sängen och hoppas att det finns plats kvar för en stackars basist bland alla barn....

Kram!

en helg att minnas...

I fredags skulle jag dra till min kompis Janne Hellman från PRATABAS. Han hade fått det ärofyllda uppdraget att lämna ut tröjor som vi beställt inom forumet för att visa att vi är medlemmar i världens främsta basforum.

Jag mötte upp Janne vid Zinken för en kort promenad upp till hans studio på Lundagatan. Där fick jag några tips om helstudio, fick känna på hans vackra MUSICMAN-basar. När vi nördat oss klart så gick vi till Black-n-Brown vid Mariatorget. Där mötte vi upp några polare till som skulle med på kvällens konsert. Nämligen RUSH på Globen. Tydligen var Janne kompis med en tjej som jobbar på American Express, som har en loge på Globen. RUSH är inte musik som man lyssnar på till vardags på American Express så logen stod tom. Dags att utnyttja, tänkte vi och gick dit för att njuta av lite skön power-rock från Canada.
Det var en helt och hållet fantastisk konsert, med många underbara låtar. Ljudet var helt grymt. Jag var helt tagen av konserten, och när vi tog en taxi från arenan mot Mariatorget så bad jag att få bli släppt vid Slussen. Jag behövde samla intrycken innan jag gick in på Charles Dickens. Skulle träffa en kompis där för ett glas öl.

Igår var det lördag och jag åkte in till TWANG för att njuta av kaffe och livemusik. En helt och hållet lyckad lördag. Sen åkte jag hem och kirrade lite käk till mig och Lisa, kompisen från CD.
Nu är det söndag och jag har nyss käkat en helt okej Pad Thai, alla barnen är här och de kollar på Lucky Luke och har varit ute och blåst såpbubblor på balkongen.

Ett litet glas St. Peters Cream Stout får avsluta en fantastisk helg!

Press rec...

Ska fanimig köpa en MAC, ett hyggligt ljudkort, en stormembransmikrofon och LOGIC. Nu har jag så många idéer i huvudet att de liksom måste komma ut.
Har lyssnat en del på både svensk och utländsk.

Har ni några sköna tips på prylar?
Inköpsställen?

Hit me, baby...

Jag gillar miljön, fast tänker mig såklart en annan sorts musik

Beige...?

När blir man det egentligen?

Tänkte på det när jag jobbade på BOLAGET för några år sen, att gubbar i en viss åldervar just beiga. De hade beiga byxor, beiga strumpor, beige skjorta och beige vindjacka. Nu kan man ju gissa att de även har ett ganska så beige liv, med sin beiga lilla fru, i sitt beiga lilla radhus i sitt beiga lilla grannsamverkansområde. Det stör mig inte egentligen, men NÄR blir man beige???
Är det så att man vaknar en morgon och känneren plötslig lust att byta ut sin garderob till något så färglöst som beige?

Jag är ju snart 40, borde jag oroa mig?
Än sålänge är jag ju om möjligt ännu mer färglös... av kanske femtio t-tröjor hemma är inte ens tio i annan färg än svart. Äger ingen annan färg än svarta strumpor, svarta jackor, ofta svarta brallor. Så i mitt fall kanske just beige skulle ses som en lycklig färgklick?!

nu är det vår...

och bandet har spelat på valborgsfest i Uppsala. Galet! Det var på Knerikes Nation som man valt att köra ett Spring-Break-party och tänkte att det skulle passa bra med lite RABALDER. 1200 studenter i förköp och kanske trehundra till i efterinsläpp. Mycket hud, mycket öl och mycket glada människor överallt. Precis som det ska vara på den här sortens fest.

Igår var det lördag och vi skulle spela på vad jag trodde var en 40-skiva. Det visade sig när vi kom till festlokalen att det var femtiofest. Inte för en, utan för två glada herrar. Janne och Bobo. Tyvärr hade Stiff (som bokat in giget) glömt att berätta för oss att de älskar ROLLING STONES. Det hade ju varit cool att spela några stoneslåtar nu när de verkligen ville ha det. Vi har ju egentligen bara en stoneslåt. Men efter en blixtsnabb konferens lyckades vi sätta Beast of Burden också. Det gick bra.

På den festen hände något som jag inte riktigt var beredd på. När vi var klara och hade börjat plocka ihop så kom det fram en kvinna. Hon berättade för mig att jag var en väldigt vacker man. Hon berättade för mig att jag behövde höra att jag var fin, och att hon skulle vilja lära känna mig närmare. Eftersom hon lite senare under sommaren skulle fylla 40 så var det viktigt att leva livet på riktigt. Och jag var ju lämplig att leva livet med, i en natt ungefär. Jag var ju så vacker. När jag skulle bli lika gammal som henne skulle folk sluta säga såna saker till mig, så hon kände det som en bra grej att passa på nu när jag just fyllt tjugofem. När jag berättade för henne att jag ju är två år yngre än henne såg hon på mig, lite oförstående först. Sen sa hon nåt om "vafan?" Och så gick hon.
Tydligen är jag ett kap när jag är tjugofem, men inget att ha när jag är 38.
Missförstå mig inte, jag hade aldrig tänkt att lära känna henne ändå, på det sättet som hon först föreslog...utan var mest smickrad för att hon trodde jag var lite över tjugo bara.

Vi hade valborgsrock på skolan i fredags. Artister var bl.a. Dogge och Aleena Gibson. Mycket sköna och roliga människor. Vi pratade lite löst om ett samarbete i framtiden. Det ser jag fram emot. Hoppas att det blir av...

Nu bjuder jag på en låt som jag skrev ihop med fina eleverna Rawda och Gabbe.
PASSION!