lördag 6 februari 2010

Speed vs cruising

Japp, jag tänkte fundera lite på det här med om man ska spela vansinesfort eller inte på sitt instrument. Det sitter såklart ihop med om man ska spela BAS på basen eller använda den som ett soloinstrument och lira alla super-show-riff man kan.
Själv är jag väldigt kluven i frågan. Jag tycker att KAN man lira "stunt-bas" så ska man fanimig göra det också. Billy Sheehan visar hur man gör här.

Några av mina favoritbasister har sagt några roliga saker om just det här.
Duck Dunn: There's absolutely no money above the fifth fret!
Duck är nog mest känd som basisten med pipa i mungipan kompandes THE BLUES BROTHERS.
Jaco Pastorious: It ain't braggin' if you can back it up.

Mannen som plockade basen ur ll-V-l träsket och började spela blås-arr, pianokomp, percussion och lead SAMTIDIGT på sin moddade Fender Jazzbass

Tydligt är att Duck hävdar att en bas är ett kompinstrument. Han är dessutom grönjävligt svängig just på att kompa. Jaco svänger också, fast han krafsar ju mest omkring tolfte band. Själv slits jag mellan dessa två läger. Jag verkligen älskar bassolo. Ett bandlöst bassolo av t.ex. Tony Levin är ju unik inte bara som basist utan även som kompositör.



Och då har vi inte börjat namedroppa sjuttiotalsbasisterna än!
Marcus Miller, Stanley Clarke, Patric O'hearn, James Jameson...för att nämna några.
På åttiotalet fanns ju Les Claypool, FLEA, Walter Fish, Mario Cappolino, Geddy Lee och några till. ALLA dessa grabbar har ju på ett eller annat sätt format deras musik till vad den är idag och följdaktigen mig som basist.
Notera att jag inte ens har nämnt funkbasisterna...
De får nog en egen blogrubrik.



1 kommentar:

Hasse sa...

Jag håller med dig. Det finns väl plats för både och? Bassolon är ballt och alldeles för sällan förekommande. Däremot är det lättare att imponera på en analfabet genom att skriva alfabetet fort än att skriva vackra ord. Jag kan ibland tycka att de som verkligen tillför musiken något hamnar i skymundan för speedfreaks, som är mer uppenbart "duktiga". Faran är, och där är det värre inom gitarrvärlden, att man glömmer bort att man måste lära sig krypa innan man kan gå. Alla som lär sig ett instrument vill ju kunna spela de balla licksen direkt och fattar inte först vilket jävla jobb de allra bästa har lagt ned genom att öva, öva och åter öva. Vi basister är förmodligen de mest tålmodiga människorna inom musikvärlden, så det är inte mer än rätt om vi får utrymme att glänsa då och då...