Visar inlägg med etikett livet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett livet. Visa alla inlägg

tisdag 16 november 2010

Det ramlar på minsann....

Shit, jag är tydligen en sån där bloggare på riktigt nu! Det var inte länge sen jag skålade, skrålade och tjöt att jag hade 3000 träffar på den här sidan. Nu är jag 78 klick ifrån 4000! Vad som slagit mig är att jag kan skriva lite vad som helst och ni fortsätter att komma hit. Kanske för att ni hoppas att nästa inlägg ska vara mer intressant?! Vad vet jag?

Ni är bra för egot i alla fall. Ni som envisas med att flukta in här.

HAMMARBY:
Linus blev ju framröstad på fotbollsgalan som han som gjorde snyggast mål. Grattis, Linus! Om man nu bara slinker in på FIFA's hemsida och röstar fram honom där också så blir vi extra nöjda och glada.
Nu har dessutom motorcykelförbundet beslutat att BAJEN får köra i högsta serien. Först skulle vi, sen fick vi inte....och nu efter överklagan så får vi. HURRA! Fast å andra sidan ska man nog vänta med att jubla, det är ju ändå BAJEN Speedway vi snackar om här.

JOBBET:
Skolan vekar ju fungera riktigt bra. Det är bra att gå dit och plocka på sig den där fasaden och spela oberörd. Till sist luras man så bra att man rent av tror på det själv. Någon berättade för mig att hon hade gått igenom samma sak som jag och förklarade det såhär... man ler, fast folk ser inte att leendet stannar vid munnen och kommer aldrig till ögonen.
LAGRET är det drag under galoscherna minsann. Chefen sms'ade och sa att virket kommit till att bygga scen på övervåningen. Kanske något att hålla på med imorgon när jag ska jobba där?
RABALDER har bytt trummis och det funkar kanon. Nu ska vi iväg och spela för första gången officiellt. På en 40-fest i Sorunda. Just på den här spelningen blir det Björn Melin istället för Stiff, men det ska nog gå bra. Han är ju förjävla bra, den där Björn!

LIVET:
hmm... Nu har skyltarna kommit upp om att kåken är till salu. Det blir liksom verkligare och verkligare för varje dag nu. Fan, man skulle ha nånstans att ta vägen. Det verkar bli en kall vinter. Jag försöker hjälpa Marie med lite vad jag kan. Jag är där och lagar "min" mat då och då. Jag ger henne pengar när jag kan. Jag gör lite vad jag kan för att mina barns mamma ska vara glad, eftersom det gör mina barn glada... och då är jag glad. Enkelt, eller hur?!

För övrigt har vi haft vinter länge nog nu... jag tycker att det är dags för tussilago och krokus eller så.