inspelningen...

...har väckt inte ett dugg starka känslor. En kommentar från Panik, och en från Hasse D. Det är inte antalet kommentarer som är viktiga, utan vad som sägs i dom. Båda mina kompisar hävdar att det är bra. Då får man ju tycka det.

Jag glömde att berätta hur jag spelade in låten, som egentligen inte är något trick...

Först bestämde jag mig för ett vettigt tempo...

84BPM tror jag att vi hamnade på.

Sen startade jag "ministudion" i datorn, pluggade in gitarren och lirade in hela låten med acke-gura nr 1. Därefter bytte jag kanal och la acke-gura nr 2... Jag panorerade båda gitarrerna helt. Så la jag bas nr 1 på kanal 3, kompet... den hamnade i mitten i mixen. Bas nr 2 mixade jag liiite högre och panorerade en aning ut till höger för att få den att sticka ut en aning.

Det som låter som percussion på inspelningen är inget annat än en

verktygslåda som jag har med mig på spelningar. Jag la micken emot och använde den som en trumma, slog på olika sidor på lådan och fick det att låta lite som ett slagverk.

Innovativt, sa Bull!

Den ena handen....

..vet inte vad den andra gör, eller hur var det?
Jag hade den stora äran att lira med en underbar trummis för sisådär en tio år sen. Han var så rock n roll man kan vara. Musikaliskt låg han någonstans mellan Ian Paice, Frank Beard och i sina absolut bästa stunder, Terry Bozzio... i alla fall vad det gäller fantasi och tolkningar.
Han var skäggig, långhårig, tatuerad. Han körde en bucklig, blå Ford på vintern och Triumph på sommaren. Han bodde i en läckert inredd tvåa i centrala Huddinge. På helgerna när vi inte hade gig brukade han sticka ut med sina polare på vad han kallade för "hellrace"...det gick kort sagt ut på att man skulle köra skiten ur sin motorcykel på traktorstigar i skogen runtom i Sörmland.

Så hände nåt, han började plugga och fick jobb som...ummm....jag vet itne så noga, men det var visst någon sorts marknadsansvarig/projektledare/chef. Ungefär samtidigt träffar han en annan kille som också är chef/företagsledare. Kompisen spelar gitarr (riktigt duktig på att härmas) och tillsammans spelar vi. Kompisen är en skicklig golfspelare vilket gör att trummis vill börja spela golf. Så som chefer gör. Polaren rakar av skägg, klipper hår och byter slitna jeans mot BROTHERS-outfit. Säljer Forden och köper silverfärgad Passat. Säljer trajjan och köper hus, som han bygger ut, med golvvärme och dubbelgarage. Vi tappade egentligen kontakten innan vi slutade spela ihop... jag saknar verkligen den gamla trummisen!
Det kanske kallas att växa upp, vad vet jag?

Så har jag en annan kompis...som var allt annat än rebellisk trummis. Däremot spelade vi tillsammans allihopa. Han var nog ännu mer besviken på trummisens prioriteringar och karriärsval. Han blev väldigt sur när trummis ringer och ber oss hitta en vikarie för honom då han ska åka på golfresa med jobbet. Siste året med trummis i bandet hade vi vik ungefär på hälften av spelningarna.

Nu har gitarr-polaren köpt golfgrejor, offroadmotorcykel, fina whiskyflaskor. Han har slutat på en känd musik/teaterscen i Stockholm för att få vara chef och åka runt i hela jäkla landet och titta på hus och tomter?! Han håller på att bli samma kille han var så förbannad på för några år sen!!!

Mitt problem är att jag inte har ändrat mig...i alla fall inte lika mycket, lika fort och lika tydligt som alla andra. Jag gillar mig och vad jag håller på med, och har därför ingen lust att bli någon annan.
-Kära Bullen, hjälp mig!

hehe... närå, men allvarligt?!
Kan man bli så inte-rock n roll på så kort tid utan att märka det själv?

Liten blir stor...

...Billy fyller 8 bast idag. För honom är det en av årets absolut viktigaste dagar. I morse fick han chokladmousse med vispad grädde och M&M's i ett vinglas. Lyxigt!

Så var det dags för presenterna.... han kastade sig över första paketet....rev upp och hittade ett par snygga shorts/badbrallor. Han la dom åt sidan och siktade på det andra och sista paketet. Det var större och fyrkantigt. Dessutom var det ett hårt paket. Billy slet bort pappret och kastade sig över kartongen som hade innehållit en brödrost. Där i hittade han ett par dojor.

Han kollade på sina presenter och sa försiktigt,

-"vilken god chokladpudding!"

Jag hade så dåligt samvete för att vi inte haft tid/möjlighet att köpa allt han vill ha.

Medan jag var på jobbet passade jag på att smita in och köpa en hjälm åt honom... En sån där som man har när man åker inlines, skateboard eller BMX. En mattsvart, när han fick den blev han lite gladare. Fast det häftigaste tyckte han var nog när han kom hem från plugget och Marie hade monterat ihop en studsmatta på tomten. Han hade fått en egen studsmatta, en tårta och t.o.m småkakor! Jag tänker köpa ett ps2spel till honom också... för jag skulle så gärna vilja ha mitt XBOX ifred.

Maya stack ner till parken häromdan...kollade in gungorna.. de verkar funka!




Kolla in hennes punkiga dojor!
Robin hängde också med...utsvängda jeans och BAJENsmula är nödvändigt om man ska gunga!

tänker inte ens kommentera BAJEN idag...ni får kolla in PANIKBLOGGEN http://looseyourhead.blogspot.com/

om ni vill läsa bittert om BAJEN... han brukar säga det jag tänker...

tjenare!

igår kväll..

...råkade jag göra en liten film.

Musiken gjord "first take" och filmen är min första i movie maker... det var kul så det blir nog fler!

ha så kul

SysteroBror

Vi var och lirade på SysteroBror vid KTH igår...nån 50-skiva för en kille som heter Per och tydligen var lite inblandad i Cykelfesten ute i Trånkan. Hutten kände visst honom och flera till på festen eftersom han visst hade elever i salongen. Vi gjorde 3x45 minuter...inget märkvärdigt, det är ju vad man gör...fast scenen var så jäkla liten att jag blev "tilldischad" av cymbalen ungefär tjugo gånger i varje låt...min högra armbåge är lite öm idag. När allt var klart med spelning, avtackning, inroddning, hemåkning hade klockan blivit lite över tre på morgonen...jag blev uppjagad ur min varma säng 06.21!!!!
Fan, jag längtar till måndag när man kan få gå till jobbet och få lite lugn och ro. Tre timmars sömn är nog lite för lite när man har varit och jobbat på natten, tror jag.

På bolaget är saker och ting som vanligt, förutom att gymnasieungarna tydligen har fester varenda dag...discodrickan tar slut hela tiden. Ja, ni vet...xide, bacardi breezer, miller, rekordelig cider och såvidare. Igår kom det in fyra småstekare, skjorta, slips, snygga i håret... de ger tvåhundrafemtio kronor var till en kille samtidigt som de ställer upp varsin flaska ABSOLUT VODKA. Jag ber naturligtvis om legitimation, fast det är bara killen de gett pengarna till som kan visa leg. De andra hade visst glömt hemma. Jag säger till dom att det är bara att gå hem och hämta, hänvisar till att langning kan ge upp till fyra år i finkan, varpå leg-killen säger...
-"jag har suttit inne i två år, så det är lugnt."
Ska inte säga vad jag tänkte i den stunden, men det hade lite med fördomar och förutfattade meningar att göra. Jag gillade inte honom...eller hans kompisar!

Bajen då?
Ska det vara så jäkla svårt att vinna en enda gång? Hur ser truppen ut?
Poppen...stadig och stabil, med nerver som ibland verkar ha glömts kvar inne i omklädningsrummet. Tramsräddningar som hör hemma på Stadion, och inte på Söderstadion.
Backlinjen... det är ju rätt så uppenbart att låset Sulan höll i på mitten numer är öppet och våra krigare blir frustrerade, drar på sig onödiga kortvift och pipblås.
Mittfält... här finns det lite att jobba med, men är det inte solida gubbar i stommen blir det svajigt på mitten också...
Anfall...Charlie kan inte uträtta mirakel själv, det är utopi att tro det...

Man önskar ju att föreningen gav Tony några spelare med KLASS och FINESS... Tillbaka med Runa, Kennedy, Petter och dubbelgurra.

fan, nu blev jag grinig igen...

nu är det vår...

...på riktigt alltså.
Ungdomarna har börjat komma in och tjacka discodricka och sån där tramsig lågkaloribärs. Troligen åker vi dit på ett och annat falskleg, men jag kollar nog inte så noga.
man kollar in födelseår, bild...ser att det inte alltid stämmer helt och hållet men va fan, fjunisarna byter ju frilla och piercar hela fejjan i party och minut.

Dom som inte har åldern inne är ju i alla fall inne och snor...men nu såhär efter valborg och helg så finns det inte särskilt mycket kvar att ta. Vi väntar fortfarande på leveranser...

RABALDER...
Tja, det verkar som Stiff har tacklat av vad det gäller boka gig... det blir ju fanimig fler avbokningar än påbokningar nu för tiden. I lördags skulle vi ha lirat, inställt! På fredag skulle det vara gig, inställt! I juni skulle vi spela på Riddarn igen, (gissa vad)...inställt!

Kanske dags att leta upp ett band till..jag måste ju ha gagen och har helt enkelt inte råd med avbokade spelningar.

Hemmaplan...
Ja, här har det varit kalas, minsann...Marie fyllde 37 igår och vi firade i lugn och ro med hennes morsa, två bröder och min syrra och hennes "familj"... difjonas, som han heter i min telefon såg till att inte snacka fotboll alls...undrar just varför?! hehe
NÄr alla hade gått hem satte Marie och jag oss i soffan och korkade upp en flarra vin...trevligt!

BAJEN...
nästa år, då jävlar! Jag har fullt förtroende för Staffan Olsson och Åström...
Staffan kommer in då och då förresten och tjackar ett par flarror Rioja.

tjenare!

nu blir gumman gammal...

Marie fyller år idag....man ska ju inte prata om en dams ålder, fast hon blir 37...
Det kommer lite folk nu vilken tid som helst och jag hinner inte skriva något vidare om det just nu.

Ni får höra mer efteråt....

tja då!