Festivalen 2011

Så var den avklarad. REUNION BOTKYRKA 2011. Det var andra gången vi gjorde den här festivalen, första gången var 2008 och det gick så bra att vi ville försöka oss på en till. Även denna gång var det helt enkelt en succé. Festen går kort sagt ut på att samla folk från förr för att spela tillsammans och ha så jäkla roligt som det går. Förra gången var det nästan 3000 besökare, men jag tror inte det var lika många den här gången. Mest beroende på vädret skulle jag tro.

Min roll, och mitt jobb på den här festivalen var enkelt... trodde jag.

Allt jag skulle göra var att presentera alla band på ROCKSCENEN. Som en sorts konferencier, kan man säga. Visst låter det lätt?! Men min enkla lilla uppgift till trots gjorde att vi låg sjukt före i tidsschemat. Jag insåg att det berodde på mig. Såhär, Alla banden hade ungefär 30 minuter var att uppträda på. Mellan banden var det 15 minuters "changeover". Nu är det så i praktiken att ett band tar ungefär tre minuter på sig att komma av en scen, och ungefär samtidigt kliver nästa band på. Det tar också ungefär tre minuter. Alltså: Sex minuter..MAX! Detta gör i runda slängar att det är tio minuters död tid. Jag (ivrig inför min uppgift) kastade mig upp på scen och presenterade nästa band så fort de var klara.
Detta gjorde naturligtvis att efter fem-sex band låg vi långt före i programmet. Jag klandrar mig själv!
Här är det coola bandet Cartago!


Jag kom in på området vid halv två, ungefär. Det regnade. Jag placerade mina grejor i backstage-tältet och fick en säkerhetsgenomgång. Det regnade då med. Efter genomgången hade jag ett snabbt möte med scenansvarig och områdesansvarig. Vi satt i tältet eftersom det regnade. Så var det dags för insläpp. Klockan hade hunnit bli 16.00 och självklart regnade det. Första bandet gick på strax före 17.00... då regnade det. Men så hände nåt... Vid sextiden så sprack det upp och vi fick några stackars solstrålar på oss.
Självklart gick tiden så fort att innan vi hann säga soundcheckskontroll så hade det blivit mörkt.

Mot slutet av kvällen kom en full och glad Mr Stiff och knackade mig på axeln. Han hade varit och åkt Mälaren Runt. Sen hade han visst dragit hem och tagit några bärs.... eller, ja... fler än några skulle jag tro.

Bästa Ted gav mig skjuts hem innan han skulle iväg på efterfest med FACESHIFT och ETERNAL OATH. Jag fick frågan om jag ville hänga med, men eftersom jag får hit ungarna idag så valde jag att stanna hemma.
Tack, ni som var där!
Osis... ni som inte var det!