Vintersaga

Hon gick inte till skolan. Det var mitt i Augusti. Hennes vänner hade vänt henne ryggen för hon hade råkat försäga sig vid ett möte med ungdomspolisen och soc. Hon kände sig hotad av sina förra vänner och hela den nya situationen hon hamnat i. Tidigare hade hon hjälpt en klasskompis med mat och husrum när det var knas på hemmaplan. Vid ett annat tillfälle hade en kompis pojkvän visat lite intresse för henne. Hon hade väl inte varit tillräckligt tydlig, utan lät honom tro att hon ville ha honom också. För det fick hon höra ord som hora, hon blev kallad för "smuts" i korridorerna. Så hon slutade gå till skolan. Det hade nog alla gjort i det läget.

Varför gjorde inte de vuxna något i det här då?

Jo, helt enkelt för att vi inte visste, fick veta eller tilläts lägga oss i. Allt det här har kommit fram nu efteråt. Jag känner mig som en stor svikare gentemot henne och hennes familj. Det enda jag fick höra var att hon inte kände sig säker och välkommen i skolan, och hade gett upp. Det smärtar mig att veta att hon hellre gick till tveksamma killar med tveksamt innehåll i hemrullade cigaretter än hörde av sig till oss på skolan. Men det skulle komma en vändning.

När december kom och det var dags för avslutning så skulle alla elever få betyg. Några för första gången, andra hade fått betyg redan året innan. "Min" tjej fick sitt första betyg... Det var ingen rolig läsning eftersom hon inte deltagit på några lektioner under praktiskt taget hela höstterminen. Vad som kan hända i såna här situationer är att eleverna ger upp fullständigt och skiter i utbildning, framtid och sina egna liv. Men så finns det några som inser att det hänger på deras eget ansvar att skapa sin egna framtid. Det gjorde hon.

Nu i Januari kom hon till skolan, såg mig i ögonen och sa att hon tänkte försöka igen. Hon ville få betyg, få en utbildning och en chans att komma in på någon sorts gymnasium där hon sen kunde bygga en framtid. Kanske få jobb, karriär... Jag applåderade.

Hon skrev GODKÄNT på NO, GODKÄNT på Svenskan, Hon har slutat att röka så hon får vara ledare på skolans idrottsförening. Det gör att hon troligtvis får MVG i Idrott. Hon ler nu för tiden, med ögonen... inte bara med munnen. Hon kramas... hon berättar om alla bra saker hon åstadkommer och vad hon vill skapa och göra! Jag är så lycklig för hennes skull.

Sagan är inte slut, men den är lycklig.