fredag 25 februari 2011

Karma

Alltså... Jag tror inte på gud, Allah, Buddah eller någon annan. När allt kommer omkring behöver jag inga låtsaskompisar. Jag är rätt så säker i min egen person, även om självkänslan sviktar då och då. Kanske har det att göra med att jag är världens äldsta tonåring. Vem vet? Däremot så tror jag på att om jag gör något bra för någon, så får jag något bra tillbaka. Är man skön katt blir man klappad... Är man elak katt blir man sparkad på. Enkelt!
En del kallar det för Karma, och det är kanske just det som är karma?! Jag vet inte...

Jag har en kompis som igårkväll var på väg hem till sina föräldrar i Värmland. Hon hade sina två tvillingdöttrar i baksätet och sin pyttelilla hund i framsätet. Tjejerna är 6-7 år sådär... Klockan var ungefär nio på kvällen och här kan man konstatera att solen skiner fanimig inte alltid i Karlstad! Lotta ringde mig och grät, berättade att hon nyss hade kört på en älg. Bilen är en KIA av SUV-typ. Hade de inte suttit i en så stor bil hade Lotta inte varit vid liv idag. Taket är så intryckt att det är ett under att hon inte brutit nacken. Lotta satt i mitt kök härom dan och berättade att trots att det är en KIA så är det liksom hennes liv. Hon får plats med allt hon måste ha med sig... Bilen är snäll och bra. Nu för tiden, när jag skriver det här..är den lite för platt för att kallas bekväm, men ändå...

Nu kan man ju se det såhär, antingen har Lotta varit dum för att hennes bil är kvaddad och hon blev ståendes med vovve och två barn mitt i vinternatten i en skog i Värmland... Men jag väljer såklart att se det som att Lotta har gjort något riktigt bra som inte fått en skråma trots att hon nyss fått en älg i skallen. Hunden och barnen mår också fint, trots allt. Karma, mina vänner!

En lite lustig detalj i det hela är att jag satt några timmar innan hon ringde och läste om en polare från PRATABAS som hade krockat och kvaddat sin bil. Jag skrev till honom att det går att laga bilar, skrota bilar eller köpa nya bilar. Men det går inte att ersätta mysiga basister från Örebro. Några timmar senare kom alltså telefonsamtalet... karma?

En annan lite lattjo detalj är att hon ringde till mig?! Alltså, vi snackar om en omtyckt och respekterad kvinna som alla vill ta del av när hon väl kommer till stan. Ändå valde hon att ringa och berätta för mig. Jag gjorde vad jag kunde för att trösta och vara lugn och skön. Idag har jag pratat med henne igen, och nu är hon lugnare. Det verkar vara lugnt med nacke och rygg.

Nåja... Karma säger att jag är värd en OPPIGÅRD Spring Ale... Tack, Karma!

onsdag 23 februari 2011

movin' on...

Rätt så spännande när man tänker efter. Jag hörde mig själv säga "Aldrig Storvreten igen" och "aldrig hyreslägenhet igen" för ungefär fjorton år sen. Det var då jag flyttade från just Storvreten och hyreslägenhet. Jag flyttade till eget hus i Segersjö.

Nu är det alltså fem dagar kvar tills flyttlasset går till Storvreten, till hyreslägenhet...från Segersjö. Men är det så knasigt då? Ja!
Jag flyttar ifrån ett prydligt och välskött område, där prydliga och välskötta familjer bor i sina prydliga och välskötta små hus. De parkerar sina prydliga och välskötta bilar bakom prydliga och välskötta staket och häckar. De prydliga och välskötta fruarna åker till sina prydliga och välskötta arbeten och väninnor för att dricka vin och prata om "let's dance" medan de prydliga och välskötta männen skryter om lyckade golfrundor och vilken prydlig och välskött båtklubb de har lyckats lägga sin prydliga och välskötta segelbåt i. Jag flyttar till ett område där man gör klokt i att se sig över axeln då och då. Man borde inte prata med främlingar och ska hålla dörrarna låsta. Flasha inte med telefonen eller kontanter! Se helst inte folk i ögonen.

Som tur är så känner jag banditerna i Storvreten. Det är liksom "mina" banditer. Jag fostrar dem på musikhuset Lagret. Jag sätter betyg på dem i skolan. Jag känner dessa gangsters. För min egen del är jag helt säker. Naturligtvis är ni också helt säkra i Storvreten. Det är inte så farligt som det kanske lät.

Jag är taggad att få flytta in nu. Har pratat med hyresvärden och fått besked om att nyckeln finns att hämta på tisdag klockan 12! I'm movin' on...som någon vis man sa.



förresten...vem är Sonya Marmeladova?

söndag 20 februari 2011

...still crazy after all these years...



Fantastisk låt! Fantastisk artist!

Jag har packat inför flytten. Fick ihop två kartonger i sovrummet. Det blev inte mer...still crazy. I helgen kom en vän från grundskolan över. Jag bjöd på middag och vi pratade hela natten. Hon är "still crazy after all these years"... tror fanimig att Paul Simon vet exakt vad han sjunger om.

På tisdag ska BAJEN ta emot edsbyn på Zinken. Har en pytteliten fundering på att gå. Vet inte just nu hur mycket jag kommer att ha att göra såhär sista veckan i det grönvita huset. Man är ju "...still crazy"

Vi var och spelade på 50-fest i lördags med RABALDER. Blackeberg utanför Stockholm, men påfallande många var från Dalarna och Värmland. En kvinna på 45 (år OCH kilo) var framme och på någon bondig blandning av just värmländska och dalmål förklarade att eftersom han som fyller åker amerikanare så måste vi spela lite "råkkenråååål"...På riktigt, hon fick begreppet rock n roll att rimma med skål, ål och snål. Hon är ju "still crazy"

Jag köpte två lotter i ett lotteri där man kunde vinna en FENDER Jazz -64

Vann inte såklart...men det är en vacker pjäs... Fender är ju helt klart "Still crazy after all these years"

eight days a week...

Om åtta dagar är jag inte längre husägare. Då är jag helt enkelt en hyresgäst. Just nu håller jag på och packar de få sakerna jag har. Inte så roligt, men det är ju skönt att när det väl är dags för flyttlass så är allt klart och packat i kartonger. Men vad är det som gör att det är så svårt att fokusera på att packa?
Jag låter mig hitta på andra saker hela tiden. Till exempel sitta och skriva här?!

Jag går igenom bilderna i telefonen för att hitta något roligt att visa er, jag kollar in FACEBOOK, jag hämtar påtår med kaffe. Liksom petar i allt så inget blir klart.

Senare idag kommer mina barn och jag borde ha varit och handlat lite käk tills dess. Det blir antingen Tumba Centrum eller "bara" Ica KOM. Har funderat lite på det här med vilken butik som blir min nu när jag flyttar. Det ligger en affär i Storvreten (VIVO) men de få gånger jag har varit inne där så har jag inte riktigt känt mig hemma. Lite konstigt kanske, men det är viktigt för mig att känna mig bekväm när jag handlar min mat och mina grejor. Det är ju inte så långt till Solbo från Hålvägen och Tumba C ligger ju bara på andra sidan bron. Det ordnar sig nog.

Äh... det blir inte mer än såhär just nu, för jag känner lite jäkt för att jag inte blir färdig med packningen i sovrummet.

Så lyssna på FRANKENSTEIN med Marcus Miller! Det gör jag.

onsdag 16 februari 2011

Fiskar klick...

Jag tror att det är många fler än jag som fiskar klick. I mitt fall så är det nog bara för att jag är så sugen på att komma över tiotusen läsare. Det kommer jag att göra ikväll.

Det ska jag fira med... ja, vad då?
Kommentera och föreslå något lattjo.



I need you tonight - ZZ TOP - live

tisdag 15 februari 2011

Kvarsittning!

Idag har jag varit på föreläsningar. Den första var rätt så intressant om hur elever i utsatta områden som till exempel Botkyrka måste kämpa hårdare för att nå samma förutsättningar som ungdomar i "fina" kvarter... Inga nyheter, men skön uppdatering. Det är ett tufft jobb för oss som jobbar med dessa ungdomar. Det sköna med våra kids är ju ändå att problemen är liksom "hands on" medan problemen på Djursholm, Lidingö och i öfvre Täby är dolda och ingen får se... tänk om man har en pappa som är alkoholist? Tänk om man har en mamma som prasslar vänster? Tänk om man inser att den där världen man betalat miljoner för inte är perfekt ändå???

Då är det bättre i södra Botkyrka... här skiljer sig föräldrar, det blir ett jäkla liv. Men Det smygs inte, det smusslas inte och ingen ser ner på varandra för en sån liten sak som en liten skilsmässa. Här kan folk vara morbror till sin syster och kusin...

En av föreläsarna pratade skol-lagar. Han pratade juridik på skolnivå. Skolverket har ju som ni kanske vet kommit med en ny skolplan, nytt betygssystem och nya direktiv gällande bedömning. Föreläsaren hette Lars Werner (inte politikern...inte heller basisten) och han tog upp en viktig och intressant sak.

Från och med HT-11 får vi pedagoger disciplinärt bestraffa elever med kvarsittning. Det är inte tillåtet idag. Men till hösten är det alltså helt okej att låta sina elever stanna kvar efter skolan... som straff! Man liksom ger eleven mer utbildning som straff. Självklart finns det ett alternativ. Det är att skicka ut eleven som stör under lektion... så den som inte vill ha utbildning slipper densamme. Tänk och fundera på det jag nyss sa. Man bestraffar genom att belöna, och man bestraffar genom att belöna?!

Mitt problem med det här att jag ju har elever som jag tvärtom inte får ifrån skolan! De stannar kvar i musiksalen till 1700 på kvällarna och sjunger och spelar. En del spelar in och lägger upp på facebook, andra väljer att visa mig på någon lunchrast eller så...
Förresten ska "mitt" elevband spela på xcenters web-sändning på torsdag! Det ska bli sjukt spännande... Kolla gärna in på deras hemsa på torsdag klockan 11.30... då syns jag, tror jag.

Vilket straff, va?!

måndag 14 februari 2011

My funny Valentine...

Hade den här dagen kommit i november hade jag nog skrivit något syrligt och tjurigt om att "ingen tycker om mig"...blabla....
Nu infaller den mitt i jäkla skit-februari och jag borde skriva "ingen tycker om mig"... har fått en hälsning via SMS (som jag kom på nu att jag glömde svara på)...Tack, du med!

Jag fick också en uppskattad skjuts till skolan i morse och det skulle ses som en present på alla hjärtans dag. Jag fick också hälsningen att det var istället för att "pussa på tutten" haha...

Kanske är jag omtyckt ändå, kanske är jag uppskattad... Ett ego med ett bekräftelsebehov lika stort som Södertörn har svårt att svara på det. Egentligen struntar jag i den här dagen, och allt vad den innebär. Men lektionerna idag handlade en del om kärleksbudskapen inom den moderna musiken. Jag gissar att min egen passion för musik är ännu större än mitt behov att bli bekräftad.
Nä, jag fick inte pussa på någon tutte idag... trots att jag sa att jag skulle delta i det evenemanget på FACEBOOK. Alltså ljuger jag. Haha...Tro inte på det jag säger får bli dagens sensmoral. Jag lämnar Er idag med Chet Baker...