Så är det liksom bara....
När livet då och då väljer att rumpköra en bakifrån så det svider, så är det ju lätt att antingen bli förbannad, ledsen eller vända andra kinden till. Jag har provat alla tre lösningarna, plus några andra som inte funkar alls. Men nu när jag halkat runt länge nog i geggamojan ser jag äntligen slutet på lerpölen och kan så smått börja fundera på vilken ny väg i livet jag ska ta.
Idag t.ex. var jag med alla fyra barnen och badade i Salem. Marie sa att hon aldrig skulle våga ta med barnen dit?! Men de är ju stora och duktiga! Klart att Felicia hjälper till med Maya, och klart att Billy hjälper till med Robin. Jag har fantastiska barn! Salemsbadet är en bra simhall, det är inte djupt, och de kör med saltvatten istället för klorvatten. Bra och skönt. Dessutom kör de med 32+ vilket passar en frusen jävel som jag.
På PRATABAS har man nu en omröstning om vem som är årets pratabasare 2010. Det har kommit in röster på massor av sköna gubbar som gjort sig förtjänta av titeln. Här är vad BLUEFRUIT skrev:
Väldigt många bra människor som nämnts, men jag saknar ett namn:
Tarzan.
Alltid positiv och jobbar hårt för att stämningen på forumet ska vara bra.
Puss på dig Björne.
CUBA skrev:
Jag har haft skitsvårt att lägga min seriösa röst på en person. Man vill ju välja så många.
Det blir ändå Tarzan. Karln' ju haft en del osis den senaste tiden, ändå sprudlar han av outtömlig positivitet.
POSEDIN skrev:
Oj det finns många som jag tycker är förtjänta av utmärkelsen men jag tycker som några andra här att bl a Tarzan borde få den då han alltid är glad, positiv och ödmjuk i sina inlägg.
POSEDIN har en blogg som ni hittar här
Grejen är, att jag på vanligt (äh, inte ska väl lilla jag...) sätt inte tycker att jag gjort något speciellt för PRATABAS, har ju mest goofat runt och svarat knasigt. Kul att de uppskattar en clown då och då....
Bjuder på en fantastisk video från REUNION BOTKYRKA också
måndag 3 januari 2011
lördag 1 januari 2011
RABALDER live on stage! 25/12 -10
Nytt år...
Och nya klaver att dra fötterna ur. Spännande.
Jag har fått några uppmuntrande ryggdunkningar under den andra halvan av 2010. Märkligt hur min liksom schizofreni kan vara så jäkla markerad utan att ni egentligen ser det. Eller vill se, eller nåt.
Jag är ju två helt olika personer. Det är ju inget konstigt, vi anpassar oss ju allihopa efter miljö och sällskap. Det är inte det jag menar. Utan jag menar Björne vs Tarzan...
TARZAN:
Den sorglösa, sköna katten som alla vill vara kompis med. En del vill ju t.o.m ha sex med honom. Man vill vara hans kompis. Man vill ta med honom på efterfester. Det finns folk som betalar ganska dyr entré för att se honom ta av sig tröjan i tredje set. Man gillar att han är fräck, men charmig. Han är rolig, generös och snygg. Ett kap helt enkelt.
BJÖRNE:
Den ansvarstagande pappan, och den lite gråa personen i hörnet. Han som iakttar mer än står i centrum. Han säger inte så mycket utan låter de andra snacka, för han vet nånstans att sålänge man inte har något smart att säga så borde man knipa igen. Det är han som får ta smällen för vad Tarzan hittar på...
Tarzan busar och Björne betalar....story of my life.
Jag minns när karaktären Tarzan kom till. Då hade jag lite svårt att hålla isär de två. Jag lät liksom Tarzan ta över mitt liv och det gjorde såklart att jag sårade Marie. Uppmärksamheten som Tarzan fick var alldeles för svår för Björne att hantera. Så jag gick på det äldsta tricket i boken och gjorde bort mig. Det är tio år sen nu. Mer ändå kanske. Jag försöker glömma.
Idag har jag lärt mig att hantera Tarzan/Björne på ett mycket bättre sätt.
En del av er som läser här har nog aldrig träffat Björne, utan bara sett Tarzan... för andra är det kanske tvärtom.
Men jag har valt att vara schizofren, på det sättet att jag kan vara två personligheter... om man nu kan välja ett sånt tillstånd. Men jag tror ni fattar vad jag menar och vill ha sagt?!
var snälla mot varandra och er själva!
kramar!
Jag har fått några uppmuntrande ryggdunkningar under den andra halvan av 2010. Märkligt hur min liksom schizofreni kan vara så jäkla markerad utan att ni egentligen ser det. Eller vill se, eller nåt.
Jag är ju två helt olika personer. Det är ju inget konstigt, vi anpassar oss ju allihopa efter miljö och sällskap. Det är inte det jag menar. Utan jag menar Björne vs Tarzan...
TARZAN:
Den sorglösa, sköna katten som alla vill vara kompis med. En del vill ju t.o.m ha sex med honom. Man vill vara hans kompis. Man vill ta med honom på efterfester. Det finns folk som betalar ganska dyr entré för att se honom ta av sig tröjan i tredje set. Man gillar att han är fräck, men charmig. Han är rolig, generös och snygg. Ett kap helt enkelt.
BJÖRNE:
Den ansvarstagande pappan, och den lite gråa personen i hörnet. Han som iakttar mer än står i centrum. Han säger inte så mycket utan låter de andra snacka, för han vet nånstans att sålänge man inte har något smart att säga så borde man knipa igen. Det är han som får ta smällen för vad Tarzan hittar på...
Tarzan busar och Björne betalar....story of my life.
Jag minns när karaktären Tarzan kom till. Då hade jag lite svårt att hålla isär de två. Jag lät liksom Tarzan ta över mitt liv och det gjorde såklart att jag sårade Marie. Uppmärksamheten som Tarzan fick var alldeles för svår för Björne att hantera. Så jag gick på det äldsta tricket i boken och gjorde bort mig. Det är tio år sen nu. Mer ändå kanske. Jag försöker glömma.
Idag har jag lärt mig att hantera Tarzan/Björne på ett mycket bättre sätt.
En del av er som läser här har nog aldrig träffat Björne, utan bara sett Tarzan... för andra är det kanske tvärtom.
Men jag har valt att vara schizofren, på det sättet att jag kan vara två personligheter... om man nu kan välja ett sånt tillstånd. Men jag tror ni fattar vad jag menar och vill ha sagt?!
var snälla mot varandra och er själva!
kramar!
fredag 31 december 2010
Ut med det gamla...

...och in med det nya.
2011 är året då det vänder. Det är året då saker börjar rulla och uppförsbackarna planar ut. Det är året då det är lätt att gå till jobbet, hem från jobbet, till spelningar, från spelningar, till affären, från affären.
Det är året då NI, mina vänner... kommer att inse att jag verkligen uppskattar er. Jag är inte så bra på att visa uppskattning. Men ska visa er på något sätt att det är NI som är de viktiga!
Ha ett fantastiskt GOTT NYTT ÅR!
Kramar!
onsdag 29 december 2010
10 shades of grey?
Har hängt med Maya igår, inatt och idag. Marie tog med sig de tre äldre på kryssning. Enligt ett sms har de haft riktigt roligt på båten. Bra! Jag har eftersom jag inte har några möbler och knappt någon värme i huset valt att vara hemma hos Marie. Ungefär samtidigt som hon stängde dörren igår eftermiddag blev Maya sjuk. Hon somnade vid 1630 kanske... och har sen vaknat och gråtit ungefär 20 gånger inatt.
Hon bara ropar efter mamma... rätt så frustrerande, när allt man vill är att hon ska må bra. Allt jag kunde göra var egentligen att fylla på med rump-medicin och se till att hon drack tillräckligt...
Favoriten förstod jag var att bli killad på ryggen... fast vem gillar inte det då?
Jag bar in datorn i sovrummet och kollade på INCEPTION... fast måste ha somnat ifrån den för plötsligt fanns det saker i filmen som jag inte förstod alls. Får väl ge den en chans till när jag är lite piggare. Maya ville höra saga så SPOTIFY fick läsa samtliga Lindeman-scenerna. Jag gissar att det är lite lugnande med publikskratt.
Idag är det onsdag, det är förmiddag och vi två har käkat frukost... just nu ligger Maya och sover i soffan och jag slökollar på ROBIN HOOD med Russel Crowe samtidigt som jag skriver det här. Utanför fönstret är det grått. Jag hostar och snorar... känns också rätt grått.
Hade det inte varit för att finaste Lotta kommit upp från jäkla Skåne hade jag nog valt att stanna i bingen hela dan. Hade det inte varit för att jag ska jobba på LAGRET idag hade jag stannat i sängen.
jag vet att det borde vara onsdag idag
men det är söndag i sängen hos mig - w.crafoord
Hon bara ropar efter mamma... rätt så frustrerande, när allt man vill är att hon ska må bra. Allt jag kunde göra var egentligen att fylla på med rump-medicin och se till att hon drack tillräckligt...
Favoriten förstod jag var att bli killad på ryggen... fast vem gillar inte det då?
Jag bar in datorn i sovrummet och kollade på INCEPTION... fast måste ha somnat ifrån den för plötsligt fanns det saker i filmen som jag inte förstod alls. Får väl ge den en chans till när jag är lite piggare. Maya ville höra saga så SPOTIFY fick läsa samtliga Lindeman-scenerna. Jag gissar att det är lite lugnande med publikskratt.
Idag är det onsdag, det är förmiddag och vi två har käkat frukost... just nu ligger Maya och sover i soffan och jag slökollar på ROBIN HOOD med Russel Crowe samtidigt som jag skriver det här. Utanför fönstret är det grått. Jag hostar och snorar... känns också rätt grått.
Hade det inte varit för att finaste Lotta kommit upp från jäkla Skåne hade jag nog valt att stanna i bingen hela dan. Hade det inte varit för att jag ska jobba på LAGRET idag hade jag stannat i sängen.
jag vet att det borde vara onsdag idag
men det är söndag i sängen hos mig - w.crafoord
Etiketter:
blogg,
grå,
lagret,
maya,
musikhuset lagret,
rabalder,
robin hood,
salem,
tarzan08,
tumba
tisdag 28 december 2010
Nyårslöften....?
Är det något att tänka på?
Jag hade som nyårslöfte att under 2010 lära mig att knyta slipsknut med en hand. Heh...det har ju gått sisådär om man ska vara petnoga. Kan ju knappt fortfarande få till en hygglig med två händer. Så man får väl, om jag inte lär mig tills på fredag anta att jag helt enkelt har brutit mitt nyårslöfte. I år också.
Inför 2011 har jag gjort det lite enklare för mig.
Tänkte helt enkelt lova att vara en sån där förälder som alla barn vill ha, alla andra föräldrar vill vara och framför allt...en som jag själv vill vara.
Jag ska fokusera på mig själv, mina barn och mina vänner... Det ska formligen slösas kärlek och omtanke åt alla håll och kanter!
Vad har ni själva för nyårslöften?
Det gamla vanliga sluta-röka-löftet... ?
Det gamla vanliga träna-och-ta-hand-om-min-kropp-löftet?
Det finns några roliga idéer på PRATABAS i ämnet.
Gott slut!
//Tarzan
Jag hade som nyårslöfte att under 2010 lära mig att knyta slipsknut med en hand. Heh...det har ju gått sisådär om man ska vara petnoga. Kan ju knappt fortfarande få till en hygglig med två händer. Så man får väl, om jag inte lär mig tills på fredag anta att jag helt enkelt har brutit mitt nyårslöfte. I år också.
Inför 2011 har jag gjort det lite enklare för mig.
Tänkte helt enkelt lova att vara en sån där förälder som alla barn vill ha, alla andra föräldrar vill vara och framför allt...en som jag själv vill vara.
Jag ska fokusera på mig själv, mina barn och mina vänner... Det ska formligen slösas kärlek och omtanke åt alla håll och kanter!
Vad har ni själva för nyårslöften?
Det gamla vanliga sluta-röka-löftet... ?
Det gamla vanliga träna-och-ta-hand-om-min-kropp-löftet?
Det finns några roliga idéer på PRATABAS i ämnet.
Gott slut!
//Tarzan
söndag 26 december 2010
Gott slut....
Året börjar klättra mot sitt slut och jag borde kanske ta titta tillbaka lite på vad som hänt under 2010.
Tänkte inte göra någon lista för det är omöjligt att kategorisera ett liv och händelser. Eftersom t.o.m det dummaste kan ha något gott med sig.
Jag har sålt huset... dåligt.
Fast försäljningen gick bra... bra.
Första mäklaren kom med ett vansinneshögt pris... bra.
Andra mäklaren kom med ett mycket lågt pris... dåligt.
Köparen gav ett högre pris än vad mäklaren sagt... bra.
Jag har gått ifrån Marie.
Vi insåg att vi fortfarande tycker massor om varandra, fast vi ska inte bo tillsammans. Passionen är inte där... men jag är så tacksam för att vi kan umgås och hänga på ett moget och vuxet sätt. Tack Marie! Jag tror att vi inte har varit såhär bra kompisar sen separationen...någonsin.
Min dotter Felicia har kommit in vid musikklass. Jag har lovat henne att jag ska köpa en bra keyboard till henne så hon kan börja spela hemma också. Det är roligt!
Min son Billy har ju haft en fantastisk sommar. Han lärde sig dyka från bryggan. Han har varit ute och seglat. Han har haft klack-premiär. Vi var och kollade på en BAJEN-match och han frågade om vi inte kunde stå i klacken istället för på familjeläktaren. Vi mötte landskrona och Hammarby vann. FORZA BILLY!
Min andra son, Robin... han är nog den som har tagit separationen hårdast. Han är sju år och en ganska ömtålig liten kille. Jag vet att det är en klen tröst men jag försökte kompensera genom att ge honom ett XBOX360 med Kinect. Det var riktigt roligt att se honom packa upp den julklappen. Jag vet att ett tv-spel inte kan byta ut min egen roll i hans liv... men ni skulle ha sett hans min när han packade upp. Han har ju liksom alltid fått ärva Fisens och Billys grejor. För första gången i hans liv fick han vara först...
Min yngsta...Maya... Just nu händer det massor i hennes liv. Hon pratar, sjunger och dansar. Jag är mycket ledsen att jag missar det. Jag försöker träffa mina barn så mycket jag hinner just nu. Det är dem jag saknar. Det är dem jag tänker på. Jag har valt att inte vara i deras liv... När jag får lägenheten i Storvreten kommer jag att kunna umgås och hänga med mina barn mycket mer och det ser jag fram emot.
Jag har ju köpt några basar.

P-ray

Maruszczyk
En fantastisk P-RAY av min vän BBQ och en Maruszczyk av min vän Hellish...
Nu ska jag bara handla ett bra ljudkort och en hygglig keyboard. Sen ska här spelas in minsann. Då blir det hits på Hålvägen.
Måste handla en mxr-envelope också, och en bra choruspedal. Några förslag?
Mitt bloggande har fått fart. Sen i höstas har jag haft nästan 7000 läsare. Coolt!
En sak till... jag var och spelade på Folkets Hus juh... där kom det fram en kvinna (du vet vem du är) och berättade att hon läser det här. Hon gav mig en öl och sa att min blogg är intressant att läsa. Så sa hon en sak som låter ganska vettig. Jag tycker nog bara synd om mig själv... och liksom snyftar ut här i bloggen. Det är nog sant. Jag använder nog bloggen för att liksom få bekräftat vad jag känner och ni som kommenterar här och på FACEBOOK och i det där riktiga livet utanför datorn hjälper ju till just med att ni finns.
MItt nyårslöfte blir att jag ska skriva om något annat för en gångs skull än
"tarzan buhu...!" -sakerna... jag lovar!
Seså...ut i friska luften nu, sitt inte inne och läs bloggar!
kramar!
Tänkte inte göra någon lista för det är omöjligt att kategorisera ett liv och händelser. Eftersom t.o.m det dummaste kan ha något gott med sig.
Jag har sålt huset... dåligt.
Fast försäljningen gick bra... bra.
Första mäklaren kom med ett vansinneshögt pris... bra.
Andra mäklaren kom med ett mycket lågt pris... dåligt.
Köparen gav ett högre pris än vad mäklaren sagt... bra.
Jag har gått ifrån Marie.
Vi insåg att vi fortfarande tycker massor om varandra, fast vi ska inte bo tillsammans. Passionen är inte där... men jag är så tacksam för att vi kan umgås och hänga på ett moget och vuxet sätt. Tack Marie! Jag tror att vi inte har varit såhär bra kompisar sen separationen...någonsin.
Min dotter Felicia har kommit in vid musikklass. Jag har lovat henne att jag ska köpa en bra keyboard till henne så hon kan börja spela hemma också. Det är roligt!
Min son Billy har ju haft en fantastisk sommar. Han lärde sig dyka från bryggan. Han har varit ute och seglat. Han har haft klack-premiär. Vi var och kollade på en BAJEN-match och han frågade om vi inte kunde stå i klacken istället för på familjeläktaren. Vi mötte landskrona och Hammarby vann. FORZA BILLY!
Min andra son, Robin... han är nog den som har tagit separationen hårdast. Han är sju år och en ganska ömtålig liten kille. Jag vet att det är en klen tröst men jag försökte kompensera genom att ge honom ett XBOX360 med Kinect. Det var riktigt roligt att se honom packa upp den julklappen. Jag vet att ett tv-spel inte kan byta ut min egen roll i hans liv... men ni skulle ha sett hans min när han packade upp. Han har ju liksom alltid fått ärva Fisens och Billys grejor. För första gången i hans liv fick han vara först...
Min yngsta...Maya... Just nu händer det massor i hennes liv. Hon pratar, sjunger och dansar. Jag är mycket ledsen att jag missar det. Jag försöker träffa mina barn så mycket jag hinner just nu. Det är dem jag saknar. Det är dem jag tänker på. Jag har valt att inte vara i deras liv... När jag får lägenheten i Storvreten kommer jag att kunna umgås och hänga med mina barn mycket mer och det ser jag fram emot.
Jag har ju köpt några basar.

P-ray

Maruszczyk
En fantastisk P-RAY av min vän BBQ och en Maruszczyk av min vän Hellish...
Nu ska jag bara handla ett bra ljudkort och en hygglig keyboard. Sen ska här spelas in minsann. Då blir det hits på Hålvägen.
Måste handla en mxr-envelope också, och en bra choruspedal. Några förslag?
Mitt bloggande har fått fart. Sen i höstas har jag haft nästan 7000 läsare. Coolt!
En sak till... jag var och spelade på Folkets Hus juh... där kom det fram en kvinna (du vet vem du är) och berättade att hon läser det här. Hon gav mig en öl och sa att min blogg är intressant att läsa. Så sa hon en sak som låter ganska vettig. Jag tycker nog bara synd om mig själv... och liksom snyftar ut här i bloggen. Det är nog sant. Jag använder nog bloggen för att liksom få bekräftat vad jag känner och ni som kommenterar här och på FACEBOOK och i det där riktiga livet utanför datorn hjälper ju till just med att ni finns.
MItt nyårslöfte blir att jag ska skriva om något annat för en gångs skull än
"tarzan buhu...!" -sakerna... jag lovar!
Seså...ut i friska luften nu, sitt inte inne och läs bloggar!
kramar!
Etiketter:
bajen,
barn,
billy,
björne,
blogg,
facebook,
felicia,
hammarby,
jul,
marie,
MARUSZCZYK,
maya,
musik,
nyårslöfte,
rabalder tarzan,
robin,
salem,
separation,
skilsmässa,
tarzan08
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)